Fötter och diabetes
Vid diabetes mellitus kan ett litet, till synes oskyldigt, sår på foten ställa till större skada än man kunnat drömma om.
Därför gäller det att ha lite extra koll och bry sig om sina fötter. Så här kan du sköta om dina fötter
- Tvätta fötterna regelbundet och torka ordentligt, speciellt mellan tårna där det är lätt att missa.
- Klipp naglarna och följ den naturliga formen. Om du har problem med hur naglarna växer, kontakta en fotterapeut.
- Smörj med mjukgörande kräm, men inte mellan tårna.
- Inspektera fötterna dagligen, använd en spegel för att titta på fotsulan om du har svårt att se den. Var uppmärksam på förändringar.
- Byt strumpor varje dag, vänd eventuellt sömmarna utåt.
- Använd skor med bra passform, de bör vara tillräckligt breda framtill, räcka till på höjden för tårna och sluta väl om hälen. Helst ska de vara släta inuti.
- Gå inte barfota och töm alltid skorna från grus och främmande föremål.
Gör fotgymnastik för förbättrad cirkulation!
Knip med tårna, stå på tå och rör fötterna i runda cirklar. Trampa som om du körde en gammeldags symaskin.
Missa inte din årliga fotkontroll
Den som lever med diabetes typ 1 eller typ 2 bör en gång per år få sina fötter undersökta av sin läkare, sköterska eller fotterapeut.
Då görs en bedömning hur fötterna mår. Man känner på fotpulsarna för att kontrollera cirkulationen, använder en stämgaffel för att kontrollera om känseln i fötterna är bra samt testar känseln i huden med en tunn tråd. Om doktorn, diabetessköterskan eller fotterapeuten vill veta vilket tryck man har i sina fötter, så kan man få ett ankeltryck taget. Det påminner om när man tar ett vanligt blodtryck i armen, men denna gång sätts blodtrycksmanschetten runt ankeln istället. Ankeltrycket ska vara ungefär samma som blodtrycket i armen.
Det räcker inte med att doktorn slänger ett öga på dina fötter eller känner lite lätt. Du har rätt till en riktig fotundersökning. På så vis upptäcks nervskador och nedsatt cirkulationsförmåga, som kan ge fotsår. Vid upptäckt på tidigt stadium kan besvären behandlas, fördröjas eller förhindras.
Efter många år med diabetes är det ganska vanligt att få nedsatt nervfunktion, neuropati, i fötterna.
Neuropati orsakas av att små nervtrådar delvis förstörs eftersom de inte tål den höga blodsockerhalten. Eftersom neuropati orsakar nedsatt känsel kan en liten sten i skon orsaka sår på foten. Därför gäller det att ha lite extra koll och bry sig om sina fötter.
Vad har du rätt till för vård?
För att avgöra hur ofta man behöver få sina fötter kontrollerade samt vilken typ av kontroll som behövs delar man in i olika riskgrupper.
Riskgrupp 1
Är fötterna helt friska hamnar man i Riskgrupp 1 och fortsätter med kontroll en gång om året. Man får ingen remiss till den medicinska fotvården.
Riskgrupp 2
Vid riskgrupp 2 har man nervskada eller nedsatt cirkulation. Då har man rätt att få en remiss till fotterapeuten med ca 3-4 besök per år.
Riskgrupp 3
Vid riskgrupp 3 har man tidigare haft sår som nu läkt. Man ska då få remiss och besöka fotterapeuten ca 1 gång i månaden.
Riskgrupp 4
Är man i riskgrupp 4 har man en pågående skada. Då är det sjukhuset och det multidiciplinära fotteamet som ska ta hand om fötterna.
Vem utför fotsjukvård?
Det är vårdcentralerna som ansvarar för att erbjuda fotsjukvård. Inom fotsjukvården arbetar fotterapeuter och podiatriker. Podiatriker är fotterapeuter med akademisk utbildning. Region Stockholm ställer krav som innebär att en fotterapeut ska ha minst undersköterskeutbildning eller gymnasieskolans treåriga omvårdnadsprogram och sedan vidareutbildat sig till fotterapeuter. Dessutom ska de läst grund- och fördjupningskursen i fotvårdsterapi inom diabetesbehandling.
Köp rätt sorts skor
Det finns många skoaffärer där de har koll på de speciella behov man har som diabetiker. I Stockholm finns bland annat Fot- och skospecialisten Olmed på Söder och Frövi skor i Gamla stan.
Kroniskt Kompartmentsyndrom
Om du får ont i underbenen när du går men däremot är smärtfri i vila, kan du ha kroniskt kompartmentsyndrom, en hittills ganska okänd komplikation till diabetes. Tillståndet har tidigare bara beskrivits hos idrottare.
Kroniskt kompartmentsyndrom är fortfarande en rätt okänd komplikation till diabetes. Komplikationen har tidigare bara beskrivits hos friska idrottsmän. Det är smärta i underbenen som går över i vila och till stor del påminner om så kallad fönstertittarsjuka. En skillnad är att man vid kompartment har bra puls i fötterna.
Det är viktigt att skilja mellan kronisk och akut kompartmentsyndrom. Den akuta uppstår efter olyckor med krosskador, blödningar eller benfrakturer och måste åtgärdas snabbt. Svenska forskare indikerar att personer med diabetes i högre grad får kroniskt kompartmentsyndrom än icke diabetiker.