Kompartment- en ny komplikation

Om du får ont i underbenen när du går men däremot är smärtfri i vila, kan du ha kroniskt kompartmentsyndrom, en hittills okänd komplikation till diabetes. Tillståndet har tidigare bara beskrivits hos idrottare.

KOMPARTMENTSYNDROM uppstår när den främre eller den bakre muskeln, vanligen i underbenet, inte får plats i sitt muskelfack vid ansträngning. Muskelhinnan töjer sig inte tillräckligt då muskeln sväller. Det gör rejält ont men smärtan försvinner i vila. Enda sättet att bli av med problemen är en operation där muskelhinnan klyvs. Ett litet ingrepp som får dramatiskt god effekt.

– Diabetiker med de här symptomen blir ofta utredda för kärlförträngning och ibland även för ryggåkomma utan att man hittar något sjukligt. Sedan blir patienternas behandling ofta smärtlindrande mediciner, säger Göran Toolanen, överläkare vid ortopediska kliniken i Umeå.

Slump gav ny kunskap

Det var när Göran Toolanen och hans doktorand David Edmundsson vid Norrlands universitetssjukhus, gjorde en studie på personer med underbenssmärtor som de råkade hitta flera personer med diabetes som hade extremt högt tryck i benmuskeln. Hittills har 26 diabetiker i Umeå opererats med goda resultat. Nu upptäcks fler och fler med kroniskt kompartmentsyndrom.

– Förutom att det här är väldigt handikappande är det speciellt viktigt för diabetiker att kunna röra sig. Mina patienter har anpassat sina liv efter smärtan, ofta i flera år. När vi med ett litet ingrepp kan öka livskvaliteten känns det roligt, säger Göran Toolanen.
– Vi hade en ung patient som varit tvungen att sluta med sin jakt eftersom han inte kunde gå mer än 200 meter. Efter operationen går han miltals i skogen igen.

I början bemöttes Toolanens fynd med stor skepsis från diabetesläkarna, men nu har de ett gott samarbete.
– De har märkt att ganska många diabetiker har kompartmentsyndrom och har sett operationernas effekt.

Enligt Göran Toolanen finns det starka indicier för att kroniskt kompartmentsyndrom är en komplikation till diabetes. Han är involverad i ett helt batteri av studier på diabetiker för att ta reda på orsakerna, vilka som har stor risk att få det och hur vanligt det är.

De diabetiker som oftast får kroniskt kompartmentsyndrom verkar vara kvinnor som haft typ 1-diabetes i många år och som har komplikationer, framför allt nedsatt känsel i benen. Vanligt är att hon har haft besvär i båda benen under många år.

– När vi opererar märker vi också att diabetiker har en tjockare muskelhinna än icke diabetiker. Det kan vara en av orsakerna till att diabetiker får kompartment. Det kan bero på inlagringar som leder till stela leder som ju är en annan komplikation till diabetes.

Som fönstertittarsjuka

Symptomen vid kompartmentsyndrom liknar dem vid fönstertittarsjuka som orsakas av kärlförträngning med nedsatt blodcirkulation till benen. Det gör ont i underbenen när man promenerar och smärtan går över när man stannar.
– Men vid kroniskt kompartmentsyndrom har man bra puls i fötterna, säger Göran Toolanen.

Däremot känns vadmuskulaturen oftast fast, nästa hård även i vila. Efter 20 tåhävningar brukar patienten få väldigt ont i benen.

Diagnosen får man genom att mäta trycket inne i muskeln under ansträngning via en tunn kateter.
– Men personer med långvarig diabetes har ökad risk för svåra infektioner och svårläkta operationssår. Patienten måste informeras om riskerna och kirurgen ska samråda med patientens diabetesdoktor innan ingreppet. Vi har avböjt ingrepp på några där vi ansett komplikationsrisken för stor. För några av våra patienter har sårinfektionerna läkt med antibiotika.

MARIA SJöSTRöM

Ur Leva med Diabetes nummer 1 2009