Blodsocker och diabetes
När man har diabetes mellitus är det viktigt att hålla sitt blodsocker på en så normal nivå som möjligt för att balansera sin hälsa. Det gör man framför allt med mat, motion och insulin eller andra läkemedel. Vilka läkemedel man använder beror främst på om man har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2.
Näringen i maten vi äter bryts ned till socker. I en frisk kropp öppnar insulinet cellerna så kroppen kan tillgodogöra sig näringen. Vid diabetes har man inget eller bara lite insulin och/eller insulinresistens (dvs cellerna tar inte upp sockret fast de får insulin). Då stannar sockret kvar i blodet och skadar nerver och blodkärl, något som kan leda till komplikationer. Därför är det viktigt att hålla blodsockret så nära normala nivåer som möjligt.
Forskning visar att det är särskilt viktigt att hålla en så normal och bra blodsockernivå som möjligt redan de första åren efter att man fått diabetes mellitus. Det skapar ett minne i kroppens celler, enligt studier vid både typ 1 och typ 2 diabetes, som gör att man får färre komplikationer senare i livet.
Det betyder att det är ännu viktigare än man tidigare vetat, att tidigt lära sig hur ens blodsocker fungerar och att man får effektiv behandling.
Lär känna ditt blodsocker
En människa är inte en annan lik - det gäller också för blodsockret.
En jämnare blodsockerkurva får man genom att lära sig att testa, tolka och åtgärda sitt blodsocker. Det finns en rad blodsockermätare på marknaden, för att få en gratis behöver den vara upphandlad av regionen så att din diabetessjuksköterska kan skriva ut den till dig. Du ska också se till att få utbildning i hur du använder den av din sköterska.
Det är viktigt att vara rentvättad och torr om händerna, och särskilt det fingret man sticker i. Rester av frukt, en halstablett eller till och med handsvett, kan ge ett felaktigt resultat. Annars är det rent tekniska enkelt, det är att förstå hur det funkar som kan ta lite tid.
Ibland går det inte att begripa varför man får för högt eller för lågt blodsocker. Det kan bero på att man har en infektion på gång, att man har en rekyl (högt blodsocker) på grund av ett tidigare blodsockerfall eller att man är stressad. Men ibland kan man faktiskt inte hitta någon förklaring.
I början när man håller på och lär sig och vid speciella tillfällen, som vid sjukdom, behöver man många teststickor. Enligt Socialstyrelsen har man rätt till dessa även som kost-/tablettbehandlad typ 2 diabetiker. I de nationella riktlinjerna står det nämligen att du bör mäta blodsockret när du har nytta av det.
Med kunskap, träning och reflektion kan man lära sig hur kroppen fungerar och vad som höjer respektive sänker det egna blodsockret. Att bara sticka sig gång på gång utan att fundera på resultatet, bara för att göra doktorn glad, är ganska meningslöst.
Tips för att lära känna sitt blodsocker
Skriv dagbok
Kolla dina blodsockervärden före måltid och två timmar efter maten, vad du ätit, om du motionerat, om du varit stressad, är på gång att bli sjuk eller liknande. Fundera på vad som gör att blodsockret ligger bra, för högt eller för lågt. Prova att göra annorlunda nästa gång om du inte är nöjd.
Testa dig fram
Experimentera genom att sätta ihop måltiden annorlunda. Vad händer med blodsockret om du till exempel lägger till mer fiberrika grönsaker eller äter mindre kolhydrater? Om du äter lördagsgodiset i samband med måltiden istället för senare eller kanske om du går ut och går en halvtimme?
HbA1c - Långtidsblodsocker
HbA1c-värdet är det genomsnittliga blodsockervärdet 6-8 veckor bakåt i tiden och mäts på sjukhus eller vårdcentral flera gånger per år. Det visar hur god blodsockerkontroll man har på sin diabetes och om behandlingen fungerar. Ett bra HbA1c minskar betydligt riskerna för komplikationer.
HbA1c står för hemoglobin A1c. Hemoglobin är färgämnet i de röda blodkropparna som transporterar syre till cellerna. Sockret i blodet binds till hemoglobinet och sitter kvar under hela den röda blodkroppens livstid på cirka 120 dagar. Ju mer socker i blodet, desto mer finns i de röda blodkropparna. Sockerbundet hemoglobin transporterar inte syre lika bra.
Visste du att?
Ibland kan ett svängande blodsocker ändå resultera i ett godkänt HbA1c. Då krävs en större utredning med exempelvis 7-8 tester per dag eller kontinuerlig blodsockermätning. HbA1c kan vara högre hos äldre, svårt hjärtsjuka och personer med återkommande svåra insulinkänningar.
Målvärden för blodsocker
Dagligt blodsockervärde
Målvärdet för fasteblodsocker före lunch och middag är 4,0-5,5 mmol/L. Målvärdet för blodsocker två timmar efter maten är lägre än 8 mmol/L. Ett värde över 8 under lång tid ökar risk för hjärtkärlsjukdom och även skador på ögon och njurar.
HbA1c
Målvärdet för HbA1c är lägre än 52 mmol/mol. Ett lägre HbA1c, ned mot 42 mmol/mol, bör eftersträvas hos unga och hos dem med låg risk för känningar. Målvärdet ska alltid individualiseras i samråd med vårdpersonal.
Lågt blodsocker och insulinkänning
Blodsockret går upp och ner hos människor både med och utan diabetes. Hos personer med diabetes är svängningarna mycket större och får allvarligare konsekvenser. Blodsocker som sjunker väldigt mycket eller väldigt snabbt kan leda till en insulinkänning eller Hypoglykemi som det också kallas.
Vid insulinkänning kan man bli skakig, seg och få svårt att koncentrera sig. I värsta fall kan man tappa omdömet och bli medvetslös. Är man vid medvetande behöver man snabbt höja blodsockret med något sött som druvsocker eller saft. När man hämtat sig från den värsta känningen behöver man oftast fylla på med riktig mat eller smörgås. För att kunna häva en känning i tid - se till att alltid ha druvsocker nära till hands.
Blir man medvetslös behöver man genast komma till sjukhus. En medvetslös person ska aldrig ges något i munnen. Därför är det viktigt att se till att personer man umgås med känner till att man har diabetes och att de måste ringa ambulans om man får en allvarlig känning. Det är också smart att ens närmaste har en glukagonspruta till hands. Den ges under huden i till exempel magen och höjer blodsockret.
Visste du att?
Vid icke insulinbehandlad typ 2 diabetes är känningar inte lika vanliga som vid typ 1 diabetes och blir sällan lika allvarliga.
Vid för högt socker under lång tid kan man uppleva obehag när sockret sänks till en lägre nivå, utan att egentligen ligga för lågt. Det kallas "falsk känning". Tala med din läkare eller diabetessjuksköterska, du kan behöva förbättrad behandling.
Högt blodsocker
Högt blodsocker skadar kroppens kärl och nerver. Symtomen på högt blodsocker kan vara trötthet, dimsyn, att man blir törstig och kissnödig mm. Ett högt blodsocker påverkar tankeförmågan negativt, barn som ligger för högt i blodsocker presterar exempelvis sämre på prov i skolan.
Ketoacidos - Syraförgiftning
Ketoacidos betyder syraförgiftning och beror på insulinbrist, det är ett livshotande tillstånd och kräver snabb sjukhusvård.
Utan insulin kommer inte sockret inte in i cellerna utan stannar i blodbanan. Stresshormoner försöker istället ge cellerna bränsle varpå blodsockret stiger ytterligare. Ketoner (syror) bildas när kroppen har brist på insulin.
De som använder insulinpump har störst risk för att få ketoner eftersom de inte har någon insulindepå i kroppen om det blir ett tekniskt fel på pumpen. Andra utlösande orsaker är infektioner, nydebuterad typ 1 diabetes eller slarv med insulin. Ketoner mäts i blodet eller urinen, mätning i blodet ger dock ett mer exakt resultat.
Har du insulinpump? Mät ketoner!
- När du mår dåligt och har ett blodsocker högre än 15 mmol/L
- När du vaknar med ett blodsocker högre än 15-16 mmol/L
- När blodsockret har varit högre än 15-16 mmol/L under mer än ett par timmars tid
- Vid akut sjukdom, till exempel förkylning med feber
Varningssignaler
Om blodsockret är >15 mmol/L och ketonerna är >0,5 mmol/L eller (++ alternativt +++) i urinen: ta 0,1 enheter insulin/kg kroppsvikt med penna, eller den dos du fått rekommenderad av din läkare eller sköterska.
Träning och högt blodsocker
Har du ett blodsocker över 15 mmol/l en dag eller fler ska du inte träna. Hård träning ökar kroppens stresshormoner vilket i sin tur höjer blodsockret. Högt blodsocker under träning gör alltså att stresshormonerna höjer blodsockret ännu mer. Beror det höga blodsockret på insulinbrist kan ketoner bildas. Om du har ketoner i blodet eller i urinen måste de bort före träning.
Symptom och tips
- Törst, trötthet och stora urinmängder är tecken på ett för högt blodsocker.
- Ont i magen, illamående eller acetondoftande andedräkt är tecken på att man redan kan ha ketoacidos. Åk direkt till sjukhus.
- Sänkt medvetande och koma är defintiva tecken på ketoacidos.
- Om du normalt har insulinpump, förvara en lapp med dosförslag för insulinpenna hemma. Får du inte ned blodsockret med insulin ska du kontakta sjukvården.
Tänder och mun
Att ta hand om sin munhälsa är viktigt för alla och för dig med diabetes är det särskilt avgörande. Personer med diabetes har en ökad risk för olika munsjukdomar, bland annat tandköttsinflammation (gingivit), tandlossning (parodontit), svampinfektioner och karies. Genom att gå till tandläkaren regelbundet kan dessa tillstånd upptäckas och behandlas i tid, vilket i sin tur bidrar till en bättre allmänhälsa och mer stabila blodsockernivåer.
Hur påverkas munhälsan av diabetes?
Diabetes innebär att kroppen har svårt att reglera blodsockernivåerna. Ett förhöjt blodsocker påverkar blodkärlen negativt, även de som finns i tandköttet och munnens slemhinnor. Detta leder till försämrad blodcirkulation, minskad läkningsförmåga och ökad infektionskänslighet.
Dessutom kan personer med diabetes ha högre glukosnivåer i saliven, vilket skapar en gynnsam miljö för skadliga bakterier. Dessa bakterier bildar plack som i sin tur kan orsaka hål i tänderna, dålig andedräkt och inflammation i tandköttet.
Vanliga tandproblem hos personer med diabetes
Tandköttsinflammation och tandlossning
Sambandet mellan diabetes och tandköttssjukdomar är väl dokumenterat. Särskilt personer med svårreglerad diabetes löper ökad risk att utveckla tandköttsinflammation, som i ett senare skede kan utvecklas till tandlossning. Bakterier i plack orsakar inflammation längs tandköttskanten – om detta inte behandlas kan det bildas tandköttsfickor där bakterierna får fäste och i värsta fall leder till att tänderna lossnar.
Tandlossning (parodontit) kan dessutom göra det svårare att kontrollera blodsockret, vilket skapar en ond cirkel. Det är därför viktigt att både tandläkare och läkare samarbetar i behandlingen av personer med diabetes.
Svamp i munhålan
Munsvamp är ett vanligt problem vid diabetes och uppstår ofta vid nedsatt immunförsvar, högt blodsocker eller efter användning av antibiotika. Infektionen kan visa sig som vita beläggningar, sveda, sprickor i mungiporna eller rodnad i slemhinnorna. Utan behandling kan svampinfektionen bli kronisk.
Genom god munhygien och regelbundna kontroller hos tandläkaren kan svampinfektioner förebyggas och behandlas effektivt.
Karies
Höga glukosvärden i saliven ökar risken för karies, särskilt vid dålig munhygien. Förhöjda sockernivåer ger näring åt kariesframkallande bakterier, vilket kan leda till att emaljen bryts ner. Personer med välkontrollerad diabetes har dock ofta bättre matvanor, vilket kan bidra till lägre kariesrisk – men regelbundna tandläkarbesök är fortfarande viktiga för att upptäcka hål i tid.
Gå till tandläkaren regelbundet för att:
- Upptäcka och behandla inflammationer i ett tidigt skede
- Förebygga svåra infektioner och tandlossning
- Stärka den allmänna hälsan genom bättre munhälsa
- Få råd om anpassad munvård utifrån din sjukdomsbild
- Bidra till bättre blodsockerkontroll
Fettkuddar
Upp till var fjärde person som tar insulin får fettkuddar på stickställena. De känns som lätt förhårdnade svullnader i underhuden. Ett annat namn för fettkuddar är lipohypertrofier.
Man vet inte exakt vad som orsakar fettkuddar, sannolikt beror de på en lokal effekt av insulinet. Eftersom det är mindre genomblödning i kuddarna får man sämre insulinupptag om man sticker i dem.
För att undvika fettkuddar:
- Byt injektionsställe varje gång, flytta minst 1-2 cm, och variera sida av magen. Förutom i magen kan man ta i övre delen av skinkorna.
- Byt kanyl vid varje injektion (trubbiga nålar kan vara orsaken). Har du pump, byt nål och ställe oftare.
- Stick inte i fettkuddarna.
- Insuflon, en kanyl i mjukplast kan användas, framför allt till barn.