Nervsystemet och diabetes
Den som lever med diabetes typ 1 eller typ 2 kan få komplikationer i nervsystemet, närmare bestämt nervskador. Eftersom nervsystemet styr stora delar av kroppen kan dessa komplikationer te sig på väldigt olika sätt.
Nedsatt nervfunktion - Neuropati
Neuropati, nedsatt nervfunktion, är en ganska vanlig komplikation vid diabetes mellitus. Efter 40 år med diabetes förekommer neuropati i någon form hos 70-90 procent av alla med diabetes. Det orsakas av att små nervtrådar delvis förstörs eftersom de inte tål den höga blodsockerhalten. Bra blodsockerkontroll minskar risken för neuropati men är dessvärre ingen garanti för att man ska slippa det. Neuropati kan orsaka smärtor som kan gå över spontant, det finns smärtlindrande läkemedel för detta.
Man brukar prata om två sorters neuropati: perifer och autonom.
Perifer neuropati
Den vanligaste sorten, perifer neuropati, märks oftast i underben och fötter. Även händer, axlar och höfter kan påverkas.
Underben och fötter
Förändringar i fötterna orsakas av kärl eller nervpåverkan och leder till ökad risk för sår och infektioner. Vid nervpåverkan påverkas känseln. Domningar, sockerdrickskänsla och förmågan att skilja på varmt och kallt är kännetecken på nervskador i fötterna.
Svettningsförmågan kan försämras så att huden inte hålls fuktig och det kan leda till hudsprickor, skavsår och sämre sårläkning. Påverkan på de stora blodkärlen till benen kan orsaka fotsår eftersom blodcirkulationen är nedsatt. Är nerverna till musklerna i foten försämrad kan foten förändras så att man belastar foten annorlunda.
Du har rätt att få dina fötter undersökta av diabetessjuksköterska, läkare eller fotvårdsspecialist minst en gång per år.
Karparltunnelsyndrom
Vid handloven går den stora känselnerven i en kanal som kallas karpaltunneln. Nerven förmedlar känseln till tummen, pek- och långfinger och halva ringfingret. Ett tryck i karpaltunneln kan uppstå av en svullnad eller böjseneinflammation.
Symptom är svaghet och smärta i hand och fingrar. Behandlingen går ut på att minska trycket så att nerverna avlastas. Det kan ske med hjälp av en skena eller kortisonspruta. Vanligt är en avlastande operation som görs under lokalbedövning.
Frozen shoulder
Händer, höfter och axlar kan påverkas och bli stela. Stelheten beror på förändringar i nerver, bindväv, senor, senskidor och ledkapslar. Exempel på symptom är oförmåga att pressa ihop handflator och stelhet och smärta i axlar och höfter. Symptom är svaghet och smärta i hand och fingrar.
Se till att få individuell rådgivning kring ergonomi, sjukgymnastik och hur du kan träna på fritiden. Stretchövningar är exempelvis bra.
Autonom neuropati
Autonom neuropati påverkar nerver som inte kan kontrolleras med viljan, till exempel hjärta, kärl och mag- och tarmkanalen.
Hjärta och kärl
Diabetes mellitus innebär kraftigt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Kvinnor och män med typ 1 och 2 diabetes har mer än dubbelt så hög risk att få hjärtkärlsjukdomar jämfört med icke-diabetiker. Personer med diabetes typ 2 löper risk att får hjärtkärlsjukdomar efter kortare tids sjukdom än de som har typ 1 diabetes. Många gånger upptäcks typ 2 diabetes först efter en hjärtinfarkt.
Sex
Nervskador kan även ha påverkan på sexlivet och bidra till nedsatt sexuell förmåga. Kvinnor kan få minskad sexuell lust, svårt att bli våra samt nedsatt känsel vilket kan leda till att det blir svårt att uppnå orgasm. För mannen handlar det ofta om erektionsproblem och utebliven utlösning. Läs mer om detta i broschyren Sex och Diabetes.
Urinvägarna
Påverkan på urinvägarna kan göra det svårt att kissa då blåsan inte tömmer sig som den ska.
Mag- och tarmkanalen
Fördröjd magsäckstömning, gastropares, är en annan komplikation. På grund av nervskador som försämrar magsäckens motorik knådar magen sönder maten långsammare än normalt. Samma sak kan gälla för motorik i tarm och matstrupe.
Gastropares
Gastropares betyder fördröjd magsäckstömning och orsakas av nervskador som försämrar magsäckens motorik. Magen knådar då sönder maten långsammare än normalt och symtom kan uppstå i mage och matstrupe.
Gastropares är vanligare vid diabetes typ 1 än vid typ 2-diabetes. Runt 30 procent av alla personer med diabetes anses kunna ha gastropares men alla har inte symptom. Beroende på vilken expert man frågar, uppges allt från var 20:e till varannan person med diabetes, ha ett eller flera symptom.
För att hjälpa mage och tarm att knåda maten rekommenderas mat med en så mjuk konsistens att den lätt kan mosas med gaffel, t ex patéer, kokt fisk och riktigt mjukkokta grönsaker. Undvik fibrer, fröer, trådar, hinnor och skal. Det kan vara svårt att kombinera diabetes med fiberbri mat som denna, men precis som med diabetes får man prova sig fram och se vad man tål. När magen blir bättre kan det hända att man tål mer.
Undvik mat kallare än 4 grader och varmare än 40-50 grader.
Ta insulin efter maten eftersom magsäckstömningen går långsamt.
Symptom
- Svängande blodsocker (kan vara det enda symtomet)
- Ont i magen
- Blodsockerfall efter maten
- Tidig mättnad
- Uppkördhet i magen
- Aptitlöshet
- Rapningar och uppstötningar
- Illamående och kräkningar
- Viktnedgång
- Förstoppning och diarré
- Måltidsrelaterad hosta och sväljsvårigheter
- Illaluktande gaser och avföring
Diagnos
Gastropares kan diagnostiseras genom ett enkelt test med radioaktiva isotoper i måltid men du kan behöva stå på dig för att få göra provet. Diagnos kan också göras med ultraljud eller ett paracetamoltest. Det är tyvärr inte helt ovanligt att diabetesläkaren inte kopplar ens symptom till gastropares.
Behandling
I svåra fall finns det möjlighet att få medicinsk behandling som hjälper magen att portionera ut maten till tarmen. Läkemedlet erythromycin fungerar i fyra veckor men sedan måste man göra ett uppehåll på en vecka för att det ska ha effekt igen. Det känner inte alla läkare till.
Personer med mycket svåra symptom som inte blivit hjälpta av något annat, har kunnat få en pacemaker inopererad i magen. Den stimulerar nerverna i magens nedre del.