Behöver jag börja med insulin igen?
Jag har precis varit hos diabetessköterskan och mitt HbA1c-prov hade ökat från 52 till 69 mmol/mol. Sköterskan ordinerar nu 5 metformin och Januvia.
I september 2025 hade jag 52 och då sänkte läkaren medicineringen till 4 metformin från 6 stycken och Januvia.
I november 2020 tog dom bort mitt kvällsinsulin.
Jag undrar, kan det vara sänkningen av metformin som varit orsaken till att HbA1c stigit så fort. Eller ska jag behöva insulin igen? Är det bra? Har hört att efter långvarig typ 2-diabetes, 14 år för mig, kanske det är bra att ta insulin igen.
Tacksam för svar.
Mvh Kerstin Ahlgren
Att HbA1c stigit så snabbt från 25 till 69 beror sannolikt inte på insulinbrist, då du hade bra värde för 4–5 månader sedan på behandling med metformin och Januvia. Ökningen kan bero på att dosen metformin minskade men också på att du varit sjuk eller inte kunnat röra dig som du brukar eller ändrat dina matvanor.
Har vikten och midjemåttet förändrats sedan september? Hur är CRP, din njurfunktion, dina blodfetter och ditt blodtryck?
Visste jag svaret på dessa frågor skulle jag kunna ge råd om vilken medicin du skulle behöva. Hos kanske 30 procent (eller mindre) av alla med typ 2-diabetes minskar med tiden insulinproduktionen så mycket att man behöver få insulin för bra sockerkontroll. Det brukar dock ta längre tid än 14 år.
Är du överviktig rekommenderas behandling med GLP-1-agonister som till exempel Ozempic, har du njurpåverkan och/eller hjärtsjukdom rekommenderas SGL2 hämmare till exempel Forxiga och Jardiance. Har man otillräckligt eget insulinsvar på måltid rekommenderas Repaglinid (NovoNorm). För alla med typ 2-diabetes rekommenderas metformin med eller utan Januvia. För de som tål och har effekt av metformin så är det en jättebra medicin. Det finns genetiska skillnader som förklarar varför metfomin är en mycket bra diabetesmedicin hos vissa och kan ge biverkan hos andra.
Metformin har funnits i 60 år och ges främst mot insulinresistens. Enda biverkan är orolig mage hos en del den första tiden man tar tabletten. Till alla positiva effekter hör bättre blodsocker via minskad sockerproduktion från levern (bättre insulinkänslighet), minskad produktion av fett i levern, minskad inflammation, förbättrad tarmflora och ökad produktion av hormonet GLP-1 från tunntarmen till blodet och betacellerna, som då ökar insulinproduktionen vid måltid (vilket minskar blodsockret) samt ökar mättnadskänslan (man kan gå ner lite i vikt).
Metformin skyddar hjärtat från större skada vid hjärtinfarkt och minskar risken att hamna i respirator vid svår covidinfektion, samt i studier på Mayo-kliniken, USA, (en av världens högst rankade sjukhus) har man visat minskad risk för demens. Dessutom har metformin visat sig i många studier skydda mot flera cancerformer. De viktiga effekterna som metformin har i våra celler har också visat sig kunna förlänga livet genom att skydda mot cellskador, till exempel fria radikaler, och hos de med prediabetes och risk att få typ 2-diabetes minskade insjuknandet med 30 procent jämfört med de som inte fick metformin i en stor amerikansk studie där man följde personerna i fyra år. Många forskare och läkare tycker att metformin skulle förskrivas till många fler än de med diabetes eftersom det har så många skyddande effekter. Eftersom metformin funnits så länge så är det också en billig medicin. Metformin kan även användas vid typ 1-diabetes.
Hoppas detta är svar på din fråga.
Vänlig hälsning
Kerstin