Kolhydraträkning för stabilare blodsocker

Elisabeth Jelleryd forskar om kolhydraträkning och dess påverkan på blodsocker vid typ 1-diabetes.
Hennes arbete visar hur rätt kunskap kan göra stor skillnad för både barn och vuxna som har sjukdomen.

Kolhydraträkning innebär att man matchar insulindos med mängden kolhydrater man äter. Det kan vara en utmaning i början men är en viktig pusselbit för många personer med typ 1-diabetes för att kunna hålla ett jämnare blodsocker. 

Elisabeth Jelleryd har arbetat med diabetes på olika sätt sedan 2008 och delar i nuläget sin tid mellan Astrid Lindgrens barnsjukhus, där hon arbetar som dietist, och doktorandtjänsten vid Karolinska Institutet i Stockholm. Elisabeths forskning fokuserar på två områden: små barns matbeteende och intag samt effekterna av kolhydraträkning för personer med typ 1-diabetes. Genom registerdata jämförs patienter som fått diabetesdiagnosen efter att kolhydraträkning infördes som en del i behandlingen på Astrid Lindgrens barnsjukhus 2012, med de som fick diagnosen före det. Preliminära resultat visar att kolhydraträkning bidrar till en bättre blodsockerkontroll. 
– Det är många faktorer som påverkar blodsockret, att beräkna rätt måltidsdos är en del i pusslet men kosten i stort är viktig, säger hon. 

En vanlig missuppfattning är att kolhydraträkning handlar om att begränsa kolhydrater, men Elisabeth betonar att så inte är fallet. 
– Det finns många myter om kolhydrater, och vi har sett trender där det utmålas som något dåligt och något man ska undvika, men kolhydrater är viktigt för alla – särskilt för barn som växer. 

Kolhydraträkning handlar om att matcha insulinet till maten, inte om att undvika vissa livsmedel. Det bästa är att äta varierat och inte stressa upp sig över om det vissa dagar blir mer kolhydrater, och andra mindre. För så ser det ut för de allra flesta av oss. 
Kolhydratkvoten är den mängd kolhydrater (i gram) som en enhet direktverkande insulin täcker. Den varierar mellan individer och även om kvoten brukar ligga rätt stabilt för vuxna, kan den behöva anpassas och ändras beroende på tid på dagen, fysisk aktivitet och andra faktorer. 

Vid träning sjunker blodsockret ofta och därför behöver man planera insulindosen och energiintaget noga, både innan, under och efter träning.
– För personer med typ 1-diabetes är det extra viktigt att fylla på med energi inför ett träningspass. Det kan vara en smörgås eller en frukt, runt 10–20 gram kolhydrater brukar jag rekommendera, såklart beroende på träningens intensitet och hur länge man ska träna.

Fysisk aktivitet gör att kroppen blir mer känslig för insulin och blodsockret kan sjunka snabbare. Många med typ 1-diabetes brukar därför justera sin insulindos inför ett träningspass genom att minska dosen vid måltiden innan träningen eller äta extra kolhydrater utan att ta mer insulin.  Efter träningen behöver du fylla på med energi igen och kör du ett tyngre eller längre pass kan du även behöva fylla på under träningen. Men precis som med mycket annat när det gäller diabetes handlar det om att utgå från sig själv.  

I sitt arbete som dietist träffar Elisabeth barn och ungdomar som nyligen fått diagnosen typ 1-diabetes och deras familjer. Hon utbildar dem i kosthållning och kolhydraträkning, det sistnämnda kan vara komplicerat för föräldrar i början men med tiden blir det en naturlig del av vardagen. 
– Allt är svårt innan man lär sig det. Föräldrar och även barn blir otroligt duktiga – och snabbt går det. I mina och andra studier ser vi att räkningen förenklas och blir en självklar del av diabetesbehandlingen. 

Kolhydraträkning ger personer med diabetes ett verktyg för att hitta rätt insulindos. Metoden som användes tidigare, att ha en standarddos som höjdes och sänktes lite beroende på mat och andra faktorer, var otydligare och mer otrygg. 
På avdelningen där Elisabeth arbetar med barn som nyligen har fått typ 1-diabetes och deras familjer är detta tydligt. Hon säger att blodsockersensorer och insulinpumpar har gjort livet enklare för många, men samtidigt förstår hon den stress som föräldrar kan känna eftersom tekniken också kan skapa en jakt på den perfekta kurvan – en jakt som aldrig tar slut.
– Många föräldrar oroar sig för alltifrån låga värden på natten, till att deras barn inte ska äta upp maten när de fått insulin. Det skapar ofta stress som får oss att ta till kortsiktiga lösningar, som vi vet är sämre långsiktigt. Mitt råd är att skapa rutiner, fokusera på kolhydrater och doser före måltiden och sedan sträva efter att ha en trevlig måltid. 
Lättare sagt än gjort men det handlar om att hitta strategier som fungerar på sikt. Här kan det vara bra att rådfråga sin dietist eller diabetesteam. Elisabeth hoppas att forskningen en dag ska kunna bota sjukdomen, men ser samtidigt vikten av att hjälpa de som lever med den i dag. 
– Vi har en skyldighet att göra allt vi kan för att underlätta livet för personer som lever med diabetes.
För henne handlar arbetet främst inte om siffror och beräkningar, utan om människor.
– I början tyckte jag att diabetes var lite tråkigt, men ju mer jag lärde mig, desto mer insåg jag att det är som att vara en detektiv. Varför reagerar blodsockret så? Vad kan vi göra annorlunda? Jag är tagen av alla de fantastiska människor jag får möta – från små barn till coola tonåringar och deras föräldrar. Att kunna hjälpa dem och göra diabetes mer greppbart är det som driver mig.  

Vad är kolhydraträkning? 
Kolhydraträkning är en metod som används vid typ 1-diabetes. Genom att räkna ut hur mycket kolhydrater en måltid innehåller kan man anpassa insulindosen utifrån det. Det kan vara en utmaning för många i början men är en viktig pusselbit för personer med typ 1-diabetes för att kunna hålla ett jämnare blodsocker.

Text: Sara Palmkvist  Foto: Privat