Budget för Region Stockholm 2026

2026 års budget blir den sista i denna mandatperiod för mitt-koalitionen i Region Stockholm innan valet i höst. De har nu haft tre år på sig att forma sin politik. Under två dagar 11–12/11 diskuterades den och de olika budgetar som oppositionen har lagt för kommande året. Diabetes Stockholm tycker till.

Vilka områden har de då valt att fokusera på i majoriteten? 
Det är en tydlig inriktning på att vården ska utvecklas till att bli mer behovsstyrd, och att den nära vården och det förebyggande arbete ska stärkas.
Det låter helt rimligt att de som har störst behov ska prioriteras. Det viktiga är ändå att kunna göra både och. Vi måste hitta former för att nå grupper som riskerar att utveckla sjukdomar likt diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och inte bara skapa en sjukvård som tar hand om de som redan blivit sjuka. Vi måste stoppa inflödet både för individen och för samhället. 

Vi är också i ett läge där läkemedel och medicinteknik ger oss nya möjligheter till förbättrad vård och behandling. För att tillvarata dessa möjligheter och möta de växande behoven krävs förändrade arbetssätt och ett mer flexibelt och anpassningsbart hälso- och sjukvårdssystem.
Här håller vi verkligen med. Men vi ser att det tar alltför lång tid för många att få adekvat hjälp både vad gäller behandling och medicinteknik. Fler av våra medlemmar vittnar om att de inte får hjälp och stöd att hantera sin diabetes. Primärvården har bristfällig kunskap om båda dessa delar samt att regionen ser att vissa medicintekniska produkter är alltför dyra för att erbjuda till nya grupper. Då tänker vi specifikt på kontinuerlig glukosmätning (cgm) för de som lever med typ 2-diabetes. Fler och fler studier visar att med hjälp av en cgm kan många få bättre koll på sitt blodsocker och få stabila och låga värden. Det har enorm betydelse för att undvika kostsamma och allvarliga komplikationer i framtiden. 

Genom sammanhållna vårdkedjor, där vård ges på rätt nivå och en större del av insatserna kan utföras i hemmet, skapas förutsättningar för både kvalitet och ökad tillgänglighet. Detta förutsätter nära samarbete mellan primärvården, den specialiserade vården och länets kommuner. Akutsjukhusen ska i högre grad samverka med både den specialiserade vården utanför akutsjukhusen och de geografiskt samordningsansvariga vårdcentralerna, för att säkerställa att vårdbehoven i närområdet tillgodoses.
Återigen kan vi se att majoriteten är rätt ute. Frågan är bara hur förutsättningarna är för att uppnå detta. Idag ser vi att primärvården behöver stöd och vägledning när det gäller att behandla typ- 2 diabetes. Alltför många remisser skickas till specialistvården för att det finns kunskapsbrister i just primärvården. Att utbilda eller kompetensutveckla bort detta är ogörligt utan nya sätt att samverka måste till. Digitala ronder finns idag på ett antal platser och skulle behöva ske inom fler delar. När det gäller kommunernas vårduppdrag är utmaningen betydande. Fler och fler med typ-1 diabetes blir äldre, äldre vilket i sig är fantastiskt. Men att som tidigare ha tagit hand om sin diabetes i egenvården så är idag många beroende av hemtjänst, hemsjukvård eller vården i särskilda boenden. Denna grupp är helt ny och går inte att jämställa med att ta ansvar för någon med typ 2-diabetes. Vi ser en tickande bomb här och förväntar oss initiativ som ger förslag på hur sjukvårdssystemet ska hantera denna nya patientgrupp.

Ett sådant exempel är läkarinsatser i särskilda boenden för äldre som ska förstärkas och utvecklas för att säkerställa en god och patientsäker vård och i arbetet ska Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsrapport från 2022 beaktas.
Vi hoppas att frågan om vården för de äldre med typ-1 diabetes ryms här.

Målet är att 1177 ska fungera som en digital samlingsplats för interaktion med hälso- och sjukvården. Invånarens information ska följa med invånaren och vara tillgänglig i de tjänster där den behövs. Det ska finnas goda alternativ och funktionella ombudsmöjligheter för dem med begränsade digitala eller kognitiva förutsättningar. 1177 är också en viktig plattform för egenvårdsrådgivning.
Här är vi lite oroliga att detta ska vara genomförbart. Tillgängligheten till primärvården är ett problem och vi ser inte att detta åtagande kommer att erbjuda någon lösning. Att låta 1177 ta hand om listade patienter dagtid låter som en klok tanke, men är det verkligen möjligt? Utmaningarna för primärvården är stora fler och fler inkluderas i deras uppdrag av olika anledningar. Fler blir äldre, vi får bättre behandlingar, medicinteknik, digitala lösningar att kommunicera och hantera hälsodata. Vi måste möta dessa utmaningar med ödmjukhet och ta hjälp av andra delar i systemet inte minst patientorganisationer. Ge utrymme att pröva nya vägar, använd tjänstedesign för att hitta ändamålsenliga former för att möta patienter för en ökad kontinuitet och kvalitet.

Arbetet med att rikta insatser till de grupper och områden där risken för ohälsa är som störst fortsätter kommande år. Redan idag finns ett obligatoriskt uppdrag för att stimulera hälsofrämjande och befolkningsinriktade insatser hos 15 vårdcentraler i ett antal socialt och ekonomiskt utsatta områden. Målet är att i samverkan med aktörer i närområdet verka för att förbättra fysisk och psykisk hälsa samt förebygga framtida ohälsa i befolkningen i områden där ohälsan är som störst i Region Stockholm. Inför 2026 ses detta uppdrag över.
Ansvaret för en god hälsa och vård eller för vår del diabetesvård ligger inte bara på den enskilda individen. Hälsa formas i en komplex väv av faktorer – i vården och i andra samhällsinstanser, men även i arbetslivet, bostadsområdet, skolan och i de sociala nätverken – där varje del spelar en roll för människors möjlighet att leva ett friskt och hälsosamt liv. I vården är tillgången till vårdpersonal med rätt kompetens, möjlighet att få kontinuerlig uppföljning och stöd i att göra hälsosamma val, lika avgörande som patientens egen insats. Att lägga de förebyggande och hälsofrämjande arbetet i sjukvårdens hägn är varken tillräckligt eller klokt. Här måste alla goda krafter hjälpas åt tillsammans och vi från patientorganisationerna kan ge ett stort bidrag med vår erfarenhet och kompetens. 

Region Stockholm ska som arbetsgivare erbjuda ett subventionerat (25 procent) SL:s årsbiljett för regionanställda vilket kostar 80 miljoner kronor 2026 och 95 miljoner kronor per år åren därefter. 
Detta erbjudande gäller regionens anställda men inte de privata utförarna.

Avgifter som är intressanta för oss

Intyg till Transportstyrelsen

• Läkarintyg - avseende högre körkortsbehörigheter eller taxiförarlegitimation - på begäran från Transportsstyrelsen 875 kr

• Läkarintyg synfunktioner 437 kr

• Läkarintyg diabetes 437 kr

Text: Kristina Söderlund, intressepolitisk chef Diabetes Stockholm