Budget för region Stockholm 2023 är presenterad

Budgeten för region Stockholm 2023 är nu presenterad av koalitionen S, C och MP, som stöds av Vänsterpartiet. Region Stockholm styr över landets näst största offentliga budget. Den kommer att omfatta 123 miljarder kronor, ungefär 4 miljarder mer än budgeten för 2022 beroende på ökade skatteintäkter. De finns två stora ansvarsområden, sjukvården och kollektivtrafiken för regionen.

Hälso- och sjukvården ska bli mer jämlikt fördelad över hela länet och den nära vården ska byggas ut med vårdcentralerna som nav och akutsjukhusen ska stärkas. Primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten ska därför öka under mandatperioden med sikte på att nå en fjärdedel år 2030. Det skapas en ny primärvårdsnämnd för att förstärka den nära vården. För att stödja denna utveckling kommer ersättningen till vårdcentralerna att höjas med fem procent 2023.

Storstockholms Diabetesförening saknar konkreta skrivningar kring diabetesvården i detta budgetförslag. Under den förra mandatperioden togs en del viktiga initiativ som en diabetesplan, vilket ett enigt regionfullmäktige godkände. Vi förutsätter att den nuvarande ledningen för hälso-och sjukvården tar vidare och förverkligar de intentioner som finns i planen.

Det finns en del konkreta förslag av intresse:

• Ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas och för att vända trenden krävs evidensbaserade hälsofrämjande insatser som särskilt riktar sig till socioekonomiskt svagare grupper.
  Här ser vi att förra mandatperiodens pilotprojekt om hälsoobligation för att undvika att utveckla typ 2 diabetes borde finnas kvar och skulle kunna utvecklas för socioekonomiskt svagare grupper.

• Medarbetarna ska garanteras kontinuerlig kompetensutveckling och hälso- och sjukvårdsnämnden uppdras att utreda reglering av och införa krav på kontinuerlig kompetensutveckling i avtalen med vårdgivare.
  Detta förslag kom fram under konferensen diabetesdialog som vi genomförde under hösten. För en bättre diabetesvård krävs att kunskap sprids och att kompetensen ökar inom flera vårdnivåer.

• En översyn ska genomföras av de hjälpmedelsavgifter som infördes under 2020 och ett högkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel ska införas.
  Det här är ett område som är viktigt att se över. För många med problem med sina fötter är det här ett angeläget område och där kostnaderna för fotbäddar och inlägg ökade under förra året. Tekniska hjälpmedel omfattar många olika typer, vi ser gärna att även diabeteshjälpmedel finns med i översynen.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsnämnden ska långsiktigt planera för att möta vårdbehovet hos den ökande andelen äldre i befolkningen och i takt med att gruppen äldre blir fler behöver kompetenseffektiva vårdformer utvecklas.
  Vi vet inte riktigt vad detta innebär. För oss finns det ett område att bevaka och det är gruppen äldre med diabetes vilken ökar. Både de med typ 1- och 2 -diabetes. Det råder stor kunskapsbrist inom den kommunala sjukvården när det gäller diabetes. Här behövs insatser.

• Akademiska specialistcentra (ASC) ska ha en ledande roll i utvecklingen av vården, eftersom de fungerar väl som samordnande noder för vård, utbildning och forskning kring flera kroniska sjukdomar.
  Ett intressant utvecklingsområde. Vi tror det kommer att bli avgörande att hitta bättre former för samverkan mellan vårdnivåer och att nyttja kompentensen bättre. Vi ser gärna fler eller ett utökat uppdrag för ASC.
   
• Under mandatperioden ska en uppdaterad framtidsplan för hälso- och sjukvården tas fram.
  Här skulle det vara oerhört värdefullt för den nya ledningen att involvera patientorganisationerna i regionen. Inte enbart samverkansråden, utan i ett tidigt och inkluderande upplägg.

• För invånare med tillstånd som medger egenvård behöver Region Stockholm i första hand tillhandahålla egenvårdsrådgivning, digital triagering, och digitala behandlingsprogram för att minska vårdkonsumtionen.
  Här ser vi ett stort utvecklingsområde för många som lever med diabetes. Vården måste anpassas till att egenvården är basen. Hur den ska understödjas måste personen det berör ha full insyn och påverkan i. Egenmonitorering, digitala besök, och att rutinkontroller samordnas i ett one stop shop-modell är avgörande.

Text: Kristina Söderlund, intressepolitisk chef, Storstockholms Diabetesförening.