Träning, kost och insulindosering

Daniel Möller visar hur träning, kost och insulin kan samspela för stabilt blodsocker vid typ 1-diabetes. Med egna erfarenheter som elitidrottare och diabetessjuksköterska delar han praktiska strategier för bättre hälsa och prestation. I april 2026 höll han en onlinekurs genom Diabetes Stockholm.

daniel möller tränar på gymmet

Träning blev centralt

När Daniel Möller som 14-åring fick diagnosen typ 1-diabetes blev träning en central del av hans liv. Hans äldre bror tävlade i amatörboxning, och Daniel följde i hans fotspår. Inför sin första match hade Daniel lågt blodsocker, men lyckades ändå gå tre ronder.
– Det var svårt att kombinera träning och diabetes, särskilt eftersom det inte fanns sensorer eller tydliga riktlinjer på den tiden. Jag lärde mig i praktiken. Det blev en viktig insikt. Jag förstod att jag kunde göra det jag vill trots, eller snarare med, min diabetes, säger han.
Daniel blev intresserad av hur träning, kost och diabetes kan kombineras på bästa sätt. Han läste idrottsvetenskap med fokus på blodsockerreglering och diabetes och utbildade sig därefter till sjuksköterska, där han specialiserade sig som diabetessjuksköterska.
– Jag fick se konsekvenserna av dåligt reglerad diabetes på nära håll, det gjorde mig väldigt intresserad och mån om en långsiktig blodsockerkontroll. 
 

Driver eget företag

daniel möller är diabetessjuksköterska

I dag driver han sitt eget företag Infodiab, där han kombinerar klinisk kunskap, idrottsfysiologi och egna erfarenheter i sitt arbete med personer med typ 1- och typ 2-diabetes. En av Daniels observationer är att idrottare med typ 1-diabetes ofta har sämre blodsockervärden än man kan tro.
– Man tänker att en person som tränar flera pass i veckan borde ha perfekt blodsocker. Men så är det ofta inte. Jag hade själv ett HbA1c på 79 när jag var som mest aktiv inom boxning.
Ett HbA1c över 52 mmol/mol innebär enligt internationella riktlinjer en förhöjd risk för diabetesrelaterade komplikationer. Många idrottare med typ 1-diabetes ligger över detta, menar Daniel. En central psykologisk faktor är rädslan för hypoglykemi, akut lågt blodsocker. Daniel säger att denna strategi är förståelig men riskabel.
– Träning ökar insulinkänsligheten, och om man inte vet hur man ska justera insulin och kost blir det lätt att lägga sig högt för att undvika låga värden. Många vågar heller inte pressa sig eller justera insulindos av rädsla för att bli låga, särskilt på natten. Det är en kortsiktig överlevnadsstrategi, som är negativ på lång sikt för hälsa och prestation.

Tänket kring kolhydrater och insulin

daniel möller tränar tyngdlyftning

En stor del av Daniels arbete handlar om att ompröva hur personer med diabetes tänker kring kolhydrater och insulin. Han rekommenderar ofta en större andel protein och fett före träning, men mer kolhydrater efteråt.
– Många tror att man måste äta mycket kolhydrater innan träning för att inte bli låg. Men låga värden beror oftast på för mycket cirkulerande insulin, inte brist på kolhydrater. Om du äter mindre kolhydrater innan passet behöver du inte ta lika hög dos snabbverkande insulin. Då minskar risken för hypoglykemi när du börjar träna.
En annan vanlig missuppfattning han ofta möter är att träning alltid sänker blodsockret.
– I många fall kan träning tillfälligt höja blodsockret, eftersom stresshormoner som adrenalin, noradrenalin, kortisol och glukagon frisätts. De flesta motionärer tränar ungefär en timme eller mindre, och vid styrketräning eller mixträning ser man ofta en höjning snarare än en sänkning av blodsockret. Vid konditionsträning sjunker däremot blodsockret ofta, eftersom kroppen då förbrukar glukos snabbare.
Daniel rekommenderar ofta ett dagligt kolhydratintag på cirka 40–80 gram för personer med typ 1-diabetes, som en utgångspunkt. Han föreslår också att fördela kolhydraterna senare på dagen.
– Det är ingen definitiv regel. Tränar du mycket eller springer långlopp kan du behöva mer, särskilt under och efter pass. Men som utgångspunkt är det en bra nivå för många. Insulinresistensen är ofta högre på morgonen. Därför kan det vara fördelaktigt att äta mer kolhydrater till middag eller i samband med kvällsträning.
Under sin elitidrottskarriär åt Daniel mycket kolhydrater och tog stora insulindoser, vilket ledde till stora blodsockersvängningar. Efter att ha lagt om kosten och strategierna lyckades han nå ett HbA1c på 37 – inom normalintervallet för personer utan diabetes – och har hållit stabila värden i nästan tio år.
– Det visar att det går. Men man måste veta hur man gör. Alla kan bli låga eller höga ibland, men med rätt kunskap kan man minska risken och få ett stabilare blodsocker. Det är då träningen blir ett kraftfullt verktyg, inte en källa till oro.
I april håller Daniel Möller en tredagars onlinekurs genom Diabetes Stockholm med fokus på träning, kost, mindset och insulinhantering för personer med typ 1-diabetes. 
– Vi kommer bland annat att gå igenom doseringsprinciper, kost i samband med träning, kroppens energisystem och mentalt fokus. Målet är att ge praktiska strategier för att optimera träningen och hälsan. 
För Daniel är drivkraften bakom hans arbete tydlig.
– Jag vill att personer med diabetes ska kunna leva fullt ut, träna på den nivå de vill och samtidigt ha ett blodsocker som skyddar dem på lång sikt.

Text: Sara Palmkvist  FOTO: Anders Roos

Daniels råd till den som tränar med typ 1-diabetes:
●  Förstå ditt insulin. Lär dig hur ditt insulin verkar och hur doser påverkar blodsockret.
●  Justera makronutrienter. Hitta en fördelaktig balans mellan kolhydrater, protein och fett.
●  Tajma kolhydraterna. Använd kolhydrater strategiskt – inte av rädsla.
●  Lär dig hur olika träningsformer påverkar blodsockret. Styrka, kondition och mixträning ger olika effekter.
●  Tänk långsiktigt. Fokusera både på prestation i dag och hälsa i framtiden.