Remissvar på diabetesriktlinjerna
NYHET
Remissvar från Storstockholms Diabetesförening
på Socialstyrelsens nationella preliminära riktlinjer för diabetesvården
Vi anser att det är bra att nya, uppdaterade och moderna riktlinjer för diabetesvården presenteras. Det är viktigt för upprätthållandet av en högkvalitativ och jämlik diabetesvård. Vi hoppas i framtiden slippa det vakuum som uppstod när tidigare riktlinjer blev föråldrade vilket följdes av flera år utan några riktlinjer överhuvudtaget för diabetesvården.
Socialstyrelsen har lagt ner mycket tid och möda på att ta fram väl genomarbetade och bra riktlinjer för diabetesvården, låt dem inte bli omoderna utan verkligen vara ett "State of the art"-dokument. Vi ser fram emot att få ta del av hur uppdateringsarbetet är upplagt.
Omvårdnad - patientutbildning
Storstockholms Diabetesförening finner det glädjande att patientutbild-ningar ledda av personer med pedagogisk kompetens, förutom ämnes-kompetens, lyfts fram. Redan 1999 när Stockholms läns landsting tog fram en handlingsplan för diabetesvården trycktes på vikten av pedagogisk kompetens hos dem som utbildar personer med diabetes, där stod: "De som bedriver utbildningen behöver regelbunden fortbildning i diabetes, liksom även utbildning och träning i framförallt vuxenpedagogik och beteendeförändringens psykologi"
Nu, 2009, saknar ändå 90 procent av dem som arbetar som diabetes-sjuksköterskor inom SLL:s primärvård pedagogisk kompetens, 70 procent har inte ens högskoleutbildning i diabetes. När Socialstyrelsen denna gång vid upprepade tillfällen trycker på att vården ska vara evidensbaserad hoppas vi att resurserna faktiskt läggs på att höja vårdpersonalens pedagogiska kompetens och inte på ett fortsatt arbete med MI som visar noll evidens vad gäller HbA1c.
Evidens är ett honnörsord för hela riktlinjearbetet. Men vad gäller befintliga eller framtida patientutbildningar framkommer dock ingen-stans att dessa bör evidensprövas. Vi räknar med att detta rättas till i den slutgiltiga versionen, så som också SBU rekommenderat i sin rapport. Utan vetenskapliga utvärderingar vet ingen om patientutbild-ningarna fungerar eller inte.
Glukoskontroll
Meningsfullt testande av blodsockret, det vill säga att diabetiker testar sitt blodsocker och använder resultatet för att påverka sin diabetes-behandling, är något som varit en ledstjärna i många år för Storstock-holms Diabetesförening. Men meningsfull blodsockertestning är starkt kopplat till att en bra utbildning i att tolka och åtgärda sitt blodsocker. Ett resonemang om detta samband saknas helt i riktlinjerna.
I riktlinjerna behöver det också definieras mycket tydligare vad som menas med "riktad mätning i pedagogiskt syfte" för kost- och tablettbehandlade diabetiker. Enskilda läkare, vårdcentraler och landstingsadministratörer ska inte gissa vad detta innebär. Den generella begränsning av stickor, som då kan bli fallet, riskerar att drabba de diabetiker som med pedagogisk testning klarar av att hålla sitt blodsocker på en bra nivå.
Dessutom saknas bedömning av hur ofta en person behöver testa sitt blodsocker för att upprätthålla sin kompetens i att testa, tolka och åtgärda vid de tillfällen som riktlinjerna anser pedagogisk mätning vara befogad.
Den ekonomiska konsekvensberäkningen för en möjlig besparing av teststickor för kost- och tablettbehandlade känns mycket osäker. Fakta för uttag av stickor finns, men inte av den faktiska användningen av stickor, enligt SBU:s rapport. Hur har man kommit fram till hur stor andel stickor som används för systematisk testande och hur stor del som används för pedagogiskt och därmed till den summa man tror kan sparas på stickor? Kan man minska komplikationer genom att personer med diabetes utövar meningsfullt, pedagogiskt, testande, ger det långsiktiga ekonomiska vinster för samhället.
Riktlinjerna rekommenderar en ökad intensivbehandling av typ-2 diabetiker. Det medför ett ökat användande av teststickor och således även ökade kostnader. Det bör finnas med i konsekvensanalysen.
Vi håller helt med om att olika storlekar på stickförpackningarna behövs, framförallt mindre än 50 stycken/burk. Det är viktigt att uttagna stickor används och inte slängs på grund av utgånget datum eller att utgångna stickor som kan visa fel, används.
För övrigt när det gäller ekonomiska konsekvenser finns även andra områden som bör ses över, till exempel andelen metforminanvändare.
Delaktighet i vården
Vikten av att patienten är delaktig i sin vård bör definitivt förstärkas i riktlinjerna. I Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 påpekar myndigheten själv bristen på delaktighet i vården. Vården anses inte rillräckligt patientfokuserad utan domineras av ett verksamhets- och professionsperspektiv, enligt rapporten. Vetenskap-liga studier visar att resultatet blir bättre om patienten är delaktig, framför allt vid kroniska sjukdomar som diabetes. Vi föreslår att denna evidens också lyfts fram i diabetesriktlinjerna. En person med diabetes är ensam om sin diabetesvård i princip 364 dagar om året. Det är ett perspektiv som sjukvårdspersonalen måste förstå och införliva i sitt arbete med diabetiker.
Stockholm 2009-09-14
Inge-Britt Lundin
Ordförande SSDF