Vårdforskningen står stilla

Om 35 år kommer vi ha tre gånger så många pensionärer. Vården kommer ställas inför allt större utmaningar – trots det skjuts inga nya pengar till för forskning och utveckling.

Sjukvård är dyrt. Siffror från 2008 visar att hälften av Sveriges offentliga utgifter gick till sjukvård. Kroniska sjukdomar utgör majoriteten av kostnaderna. Lösningen på problemet är forskning, enligt rapporten ”Agenda för hälsa och välstånd” från Forska!Sverige, som presenterades under en konferens på Karolinska institutet. 

– Mellan åren 2001 och 2011 ökade de globala satsningarna på forskning och utveckling från 753 miljarder till 1453 miljarder. Samtidigt stod Sverige still. Det är dyster statistik, sa Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv.

I panelen fanns Anders Lönnberg, ordförande i SSDF och DIOS.

– Livets mening för vården är just nu att hålla budget, eftersom lagen säger så. Det tar 17 år innan en ny teknologi används i vården. Innovationer ska inte vara en kostnadsfråga, sa Lönnberg som nyligen utsetts till nationell samordnare för life science.

– Mitt uppdrag är att få makthavarna att ge löften om forskning och utveckling, som också ska förverkligas.
JS

På bilden syns paneldeltagarna Anders Blanck, vid på LIF, Anders Lönnberg, ordförande i SSDF och DiOS, Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv och Lena Heldén, ansvarig för innovationsfrågor vid Teknikföretagen.

Det här vill Forska!Sverige

Rapporten innehåller 14 konkreta åtgärdsförslag med handlingsplaner. Målbilderna är fyra: excellent forskning och utbildning, en kvalitetsdriven vård med patienten i fokus, en nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling samt ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat.

Ur Leva med diabetes nr 3-15