Ta hand om tänderna och få bättre blodsocker

Personer med diabetes löper en förhöjd risk att drabbas av tandlossning och problem med munnen. Samtidigt kan en god munhälsa påverka blodsockerkontrollen lika mycket som vissa läkemedel.

Det är inflammation i tandköttet som leder till tandlossning.
– Det samlas bakterier i tandköttskanten som går vidare till tandköttsfickorna. Om man inte borstar tänderna ordentligt får man inflammation i tandköttet, säger Birgitta Söder, professor emeritus vid Karolinska Institutet.
– När inflammationen etableras i munnen så sprider sig inflammationsprodukter i kroppen. Vanligtvis klarar kroppen av det, men under vissa betingelser klarar den inte det. Personer med diabetes har en ökad risk för inflammation. Det gör att diabetiker drabbas hårdare av inflammationer i munnen, säger Birgitta Söder.
När inflammationen sprider sig och bildar tandfickor påverkar det så småningom tändernas fäste. Det är det som är tandlossning.

Att personer med diabetes har ökad risk för tandlossning och problem med munnen kan ha en rad orsaker. Saliven i munhålan har stor betydelse för tänderna och slemhinnan – och vid diabetes minskar ibland salivutsöndringen. Högt blodsocker bidrar till muntorrhet, och även vissa läkemedel kan bidra till ökad muntorrhet.

Troligen kan också ett sämre infektionsförsvar och en sämre genomblödning i tandköttet, på grund av skador på de små blodkärlen i munnen, ha betydelse för att personer med diabetes drabbas oftare av tandlossning.
– Vi vet också att tandlossningen blir svårare, och att utvecklingen oftast går snabbare hos diabetiker än hos de som inte har diabetes, säger Birgitta Söder.
Parodontit är samlingsnamnet för inflammationssjukdomar i munnen som påverkar bindväven invid och omkring tänderna.
– Det första tecknet är att tandköttet lätt blöder. När det samlas bakterier vid tandraden och i tandfickorna, svullnar tandköttet lite och blir lättblödande. Det ska man vara observant på. Det beror i de flesta fall på att det är en inflammation.

På senare år har det omvända förhållandet uppmärksammas – att munhälsan kan påverka blodsockret.
– Ja, det finns studier som visar att regelbunden hjälp av tandhygienister kan hålla blodsockerkurvan på en jämnare nivå, säger Birgitta Söder.
Flera oberoende studier har påvisat att åtgärder för bättre tandhälsa i form av besök hos tandhygienist eller tandläkare, för behandling av karies och parodontit, kan förbättra HbA1c med 4 mmol/mol.

Riktigt hur sambandet fungerar är inte kartlagt, men forskarna pekar på att inflammationer i munhålan kan påverka insulinkänsligheten.
– Det är när epitelvävnaden i tandköttsfickan luckras upp som kopplingen ut i kroppen finns. Då kan det påverka andra organ i kroppen, säger Birgitta Söder.

Forskningen har också visat att långvarig parodontit ökar risken för icke-diabetiker att utveckla diabetes typ 2. En undersökning från universitetet i Columbia, USA, där fler än 9 000 personer som inte hade diabetes följdes i 20 år, såg man att risken att drabbas av diabetes typ 2 var dubbelt så stor bland dem som hade parodontit.

När Socialstyrelsen 2015 uppdaterade sina riktlinjer för diabetesvården, tog man fasta på munhälsan och lyfte vikten av tandvård – som man menade hade lika god effekt på blodsockret som vissa läkemedel.

Den medicinskt sakkunnige i arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna, Christian Berne, sade då: – Vi lyfter i riktlinjerna att sjukvården bör hänvisa personer med pågående inflammation i tandköttet till tandvården, och detsamma gäller dem med hög risk för dålig munhälsa.

I de nya riktlinjerna skrev Socialstyrelsen sedermera: ”Inflammationssjukdomar i vävnader kring tänder och även tandimplantat och djupa rotfickor är vanligare och ofta allvarligare hos personer med diabetes, vilket i sin tur kan påverka blodglukosnivån negativt. Det är därmed viktigt att hälso- och sjukvården uppmärksammar att försämrad munhälsa har ett samband med glukoskontroll...”.
Texten innebär i praktiken att Socialstyrelsen säger till diabetesvården att vara uppmärksamma på munhälsa för diabetiker, och att vården bör uppmana diabetespatienter att regelbundet kolla och behandla sin mun hos tandläkare och tandhygienist.
– Jag tror att vården behöver bli mycket bättre på att fokusera på munhälsa, säger Birgitta Söder. När jag föreläser för personer med diabetes hör jag ofta att de söker det här samarbetet, att man efterfrågar mer hjälp med munhygienen och att man får mer information.

Ett bekymmer med tandvården i Sverige är att det är dyrt att gå till tandläkaren.
Det finns ett särskilt tandvårdsbidrag som riktar sig till personer som har sjukdomar eller funktionsnedsättningar som ökar risken för försämrad tandhälsa. Men så enkelt som att alla med diabetes får tandvårdsbidrag är det ju inte. Det krävs ett läkarintyg som styrker att personen har svårinställd diabetes. Noga räknat måste läkarintyget visa att patientens blodsockernivå, under en sexmånadersperiod, haft ett HbA1c genomsnitt på över 73 mmol/mol, samtidigt som ”patientens följsamhet till adekvat behandling har varit god”, som Försäkringskassan uttrycker det.
Ett särskilt tandvårdsbidrag kan också ges för muntorrhet. Även detta måste styrkas med läkarintyg, salivprov eller läkemedelsförteckning som visar att muntorrheten beror läkemedlet. Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår.
– Det är inte alltid vården upplyser om att personer med diabetes kan få särskilt tandvårdsbidrag, säger Birgitta Söder. Professor Birgitta Söder Birgitta Söder, professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Professorns tips för munhälsan

• Borsta tänderna minst två gånger per dag. Med fluortandkräm. Eltandborste är ett utmärkt verktyg att använda.
• Försäkra dig om att det blir rent. Mitt råd är att köpa färgtabletter på apoteket. Då ser man var det sitter kvar bakterier och kan lära sig att borsta bättre.
• Det är viktigt att få rent de sidor som vätter in mot mellanrummen av tänderna. Det kan göras med tandtråd, tandstickor eller till exempel små runda borstar som finns att köpa på apotek. Numera finns också eltandborstar som har en funktion där man kan spruta vatten eller fluorlösning mellan tänderna.
• Undvik godis eller drycker med socker. Men det gör de flesta med diabetes redan.
• Skölj gärna tänderna med fluorlösning, det är vetenskapligt belagt att det har effekt. Men låt inte fluorlösning eller andra munsköljprodukter ersätta tandborsten. Munsköljprodukter känns fräscha i munnen, men gör inte rent.
• Se upp med muntorrhet. Drick mycket vatten. Eller köp tabletter på apoteket som kan bättra på salivavsöndringen. 

Text: Bruno Lundgren Illustration: edicorp