Stort intresse för forskning

Kan man förebygga och till och med bota typ 1-diabetes? Det var temat för forskningsdagen söndagen 6 februari som Storstockholms Diabetesförening arrangerade tillsammans med Föräldraföreningen Bullerbyn och Barndiabetesfondens lokalförening i Stockholm. I Nana Svartz aula på Karolinska universitetssjukhuset i Solna samlades cirka 120 personer.

Kan man förebygga diabetes hos barn?

Först ut var profilen Johnny Ludvigsson, professor i barnmedicin från Linköpings universitet. Han berättade om olika teorier som orsakar typ 1-diabetes då de egna insulinproducerande betacellerna förstörs av ett angrepp av den egna kroppen. Han redogjorde också för studier på allt från komjölk till insulin i tablettväg. Avslutningsvis gjorde han en presentation av resultat den snart avslutade GAD-studien. Blir den stora fas 3-studien lyckad kan diabetesvaccinet snart finnas på marknaden, se  Leva nr 1-11.

Pankreastransplantation - ett alternativ för diabetiker som behöver ny njure

Därefter äntrades podiet av Annika Tibell, transplantationskirurg på Karolinska. Hon berättade om hur transplantation av hel pankreas, bukspottskörteln, kan bota diabetes. Denna typ av transplantation tillämpas i Sverige för diabetiker som samtidigt behöver en ny njure.

Majoriteten av bukspottkörtelns vävnad, 98 procent, producerar enzymer som sköter matspjälkningen, men den rymmer också kroppens insulinproducerande betaceller. Att transplantera en hel pankreas är dock ett ingrepp med en relativt stor risk för komplikationer. 

Annika Tibell passade på att släppa nyheten att man nu på Karolinska för första gången inleder en forskningsstudie på transplantation av patienter med typ 2-diabetes som även behöver en ny njure.

Hur går en betacellstransplantation till?

Carl Jorns, ST-läkare i transplantationskirurgi, berättade om hur en öcellstransplantation går till. Ö-cellstransplantation är en behandling för patienter med mycket svårstyrd typ 1-diabetes. Jämfört med bukspottkörteltransplantation har ingreppet betydligt mindre risker och kräver ingen kirurgi. Transplantation görs genom en infusion till levern.

Försök med ö-cellstransplantation har inte varit så lyckade som man hoppades att de skulle bli, när försöken startade på 90-talet, förklarade Carl. Ö-cellerna förstördes i hög grad, dels under själva transplantationen, dels senare.

Genombrottet kom 2000 från en grupp i Edmonton, Canada. Med förbättrad läkemedel mot avstötning samt ö-celler från flera donatorer kunde det flesta patienter bli insulinfria. Så småningom har insulinproduktionen dessvärre försämrats igen och så gott som alla har fått börja med insulin igen. Efter fem år har dock 80 procent kvar en egen c-peptidfunktion och producerar en viss mängd eget insulin. Det innebär en betydligt stabilare diabetes än tidigare, utan svåra hypoglykemier.

Efter en transplantation måste man resten av livet äta läkemedel som sänker immunförsvaret. Förutom att man blir mer känslig för infektioner ökar också risken för tumörer.

Roland Nilsson, typ 1-diabetiker på 50 plus, ingår i den pågående studien om betacellstransplantation med ett nytt preparat för att få fler celler att överleva. Han var på Karolinska för att berätta sin historia. När det insulin han haft i största delen av sitt liv försvann från marknaden kunde han inte få ordning på sin diabetes. Efter att ha fått nya betaceller är han ivrig att få sätta ut sitt insulin helt och hållet men måste inom studiens ram fortsätta att ta det ett tag till. Det blir ett lite annat liv nu, sa Roland, som längtar efter att bli insulinfri och få sova på morgonen, till exempel.

Beta- och stamceller som bot av typ 1-diabetes

Peetra Magnusson, apotekare och forskarassistent vid Uppsala universitet, beskrev hur betaceller från en avliden donator isoleras, separeras och testas på laboratoriet i Uppsala, innan de är redo att transporteras vidare för transplantation. Vid ingreppet dör förstörs nästan hälften av cellerna, därför behövs fler än en donator per mottagare. Mycket forskning pågår för att få fler av cellerna att överleva, bland annat klär man in dem i ett heparinhölje för att skydda dem från de reaktioner som sker med blod vid transplantation. Andra försök med positiva resultat i laboratoriemiljö handlar om att skydda betacellerna med mesenkymala stamceller från benmärgen. De cellerna har bland annat förmågan att lugna immunförsvaret och stimulera sårläkning. 

Peetra Magnusson berättade också om ett fall med en flicka med svår inflammation i bukspottskörteln som fick sina egna betacellerna transplanterade till armmuskeln med positivt resultat. Att transplantera betaceller till armmuskel är för närvarande det hetaste och försök görs i bl a Finland.

I Lund pågår forskning med att bilda så kallade pluripotenta stamceller till insulinproducerande betaceller. Pluripotenta stamceller är celler som ännu inte mognat till någon särskild typ av cell men som har förmågan att bli till flertalet celltyper, bara förutsättningarna är de rätta. Målet på tio års sikt är, enligt Peetra Magnusson, att kunna visa att stamcellsbehandling är effektiv och säker vid behandling av exempelvis diabetes.