Stamcellsbehandling för att bota diabetes

Stamcellsbehandling för att bota diabetes Kan man få insulinproducerande celler att återbildas hos personer med typ 1? Eller förhindra att de attackeras av immunförsvaret från första början? Ja, det har stamcellsforskaren Per-Ola Carlsson visat i sin forskning. Målet är ett färdigt läkemedel inom fem år.

Text: Luca Pirro & Bruno Lundgren  Illustration: Petrus Iggström

Vi försöker stoppa upp immunangreppet mot de insulinproducerande cellerna vid typ 1-diabetes, säger Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset till Leva med diabetes.

Per-Ola Carlsson pratar om sitt arbete med studien ProTrans – där läkemedelskandidaten med samma namn utvecklas och testas.

Bakom studien är Stockholmsbaserade bioteknikföretaget NextCell Pharma, som förutom att utveckla stamcellsterapier även driver en stamcellsbank för privatpersoner som vill lagra sina nyfödda barns stamceller för eventuella medicinska behov i framtiden.

Studien ProTrans har redan genomgått två av tre planerade faser. I ProTrans-1 undersöktes säkerheten av olika doser så kallade mesenkymala stamceller till vuxna mellan 18–40 år, som debuterat med typ 1-diabetes de senaste två åren.

Resultaten av den första studien visade inga direkta biverkningar av behandlingen. Däremot kunde forskarna se att de som fått en högre dos stamceller förlorande mindre av den egna insulinproduktionen under det första året, jämfört med de som fått en låg dos.

I september avslutades den andra fasen, ProTrans-2. Där undersöktes framförallt effektiviteten av behandlingen, genom ett dubbelblindat test där den ena testgruppen fick placebo och den andra fick en hög dos stamceller.

De som fått placebo tappade i snitt 47 procent av den egna insulinproduktionen under det första året, medan de som fick stamceller tappade 10 procent i snitt.

– Flera patienter tappade inte något alls av sin egen insulinproduktion. Det var en väldigt lyckad studie på det sättet. Vi tror ganska hårt på den här behandlingen och planerar att gå vidare, säger Per-Ola Carlsson.

Nästa steg är fas tre av utvecklingen, ProTrans-3. Det är den mest omfattande och kostsamma delen av utvecklingen, där en större testgrupp från flera länder ska engageras. I skrivande stund pågår förarbetet, vilket bland annat innefattar att komma överens med myndigheter om dokumentationskraven, samt att lösa finansieringen för fas tre-studien.

– Vår plan är att det ska räcka med en studie till, som är lite större och över flera länder, för att ta fram ett godkänt läkemedel. Målsättningen är att det ska bli ett registrerat läkemedel inom en femårsperiod, säger Per-Ola Carlsson.

De mesenkymala stamceller som används i ProTrans finns i kroppens alla vävnader i varierande mängd. Det är vanligt att benmärg används som ursprung, men ProTrans använder sig av navelsträng istället, då det är en restprodukt som annars slängs bort efter förlossning.

Att använda navelsträng som ursprung är ekonomiskt tacksamt, men de innehåller även en stor mängd mesenkymala stamceller – vilket gör odlingsförloppet säkrare då kan hållas relativt kort.

Stamceller inom kliniska prövningar är ett forskningsfält som ännu är i sin linda. ProTrans är den första cellterapi-prövningen som godkänts i Sverige, samt den första som redovisat resultat internationellt. Men det finns fler liknande studier på framfart. Per-Ola Carlsson är även inblandad i Diamyd Medicals studie ReGenerate-1.

Där ProTrans tittar på hur det autoimmuna angreppet kan bromsas upp eller stoppas hos personer som nyligen diagnostiserats med typ 1-diabetes, tittar ReGenerate-1 på hur insulinproducerande celler kan återbildas hos personer som haft diabetes under en längre tid.

I ReGenerate-1 används substansen GABA – gammaaminosmörsyra – en sorts signalsubstans som används av nervsystemet. Läkemedel som påverkar GABA-nivåer i hjärnan används idag för att behandla epilepsi – då för att bromsa alltför kraftiga nervsignaler. GABA i sig har inte tidigare prövats som läkemedel, eftersom GABA inte kan passera in till hjärnan om det ges i tablettform.

– Det som är intressant är att GABA, förutom i nervsystemet, finns i insulinproducerande celler i en otroligt hög nivå, samt i immunceller.

Forskare har hittills fått insulinproducerande celler att dela sig i odlingsskålar då GABA tillförts, och i djurförsök på råttor och möss har de sett celler nyskapas från bukspottkörtelns gångsystem.

– Det skulle kunna vara ett sätt att återskapa insulinproduktion hos dem som helt tappat den egna produktionen, säger Per-Ola Carlsson.

GABA är syntetiskt tillverkat och utvinns alltså inte från stamceller, men tanken är att GABA ska stimulera utmognad av stamceller som redan finns i kroppen, så att de kan utvecklas till insulinproducerande celler.

Både stamcellsbaserade läkemedel, som ProTrans, och denna typ av återskapande läkemedel som utvecklas i ReGenerate-1, brukar betecknas regenerativ medicin.

I dagsläget finns inga registrerade läkemedel med cellterapi över huvud taget. Prövningar med mesenkymala stamceller, sådana som används i ProTrans, har tidigare bara prövats i små akademiskt initierade studier – men nu när företag och investerare fått upp ögonen för forskningen förväntas utvecklingen accelerera.

Förutom ProTrans-3 planeras även en studie med ProTrans som inriktar sig på barn med typ 1-diabetes, där reglementet är strängare. Och på sikt finns även tanken att koppla upp sig mot befintliga initiativ för att identifiera riskindivider för typ 1-diabetes – som den så kallade TEDDY-studien, där personer som tillhör en högriskgrupp screenas för immunangrepp innan de utvecklat diabetes.

Per-Ola Carlsson tycker att ProTrans-studien redan visat goda belägg för att ge effekt under en ettårsperiod, men att det kvarstår att undersöka hur långvarig effekten är.

– Det är ju möjligen så att man måste upprepa den här behandlingen med jämna mellanrum för att få en bibehållen effekt, och kanske även en beständig effekt. Vi vet inte ännu om man behöver upprepa den här typen av behandling hela livet, eller om det fungerar likt ett vaccin som man bara behöver ta 2–3 gånger. Det är sådana saker vi hoppas få svar på.