SSDF remissvar till Stockholms läns landsting om framtidens hälso- och sjukvård

Stockholms läns landsting  
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning
Att Framtidens hälso- och sjukvård
Box 22550
104 22 Stockholm

Remissvar Framtidens hälso- och sjukvård

Synpunkter från Storstockholms Diabetesförening

1. Mer samverkan mellan olika vårdnivåer och aktörer
Här tar man återigen upp behovet av bättre samverkan mellan tex allmänläkaren på vårdcentralen och specialisten på sjukhuset. Detta behov ökar eftersom SLL tänker skicka ut allt fler patienter med funktionshinder att skötas av primärvården. Förutom bättre samverkan ska primärvården få stöd genom bättre verktyg som tex VISS.nu. Detta är gammal skåpmat som aldrig rotts i land någonsin. Börja i rätt ände dvs sätt upp system som testas och utvärderas innan ni skickar ut patienterna till denna verklighet. Att göra tvärt om är att leka med människors hälsa.

Den stora befolkningsökningen som kontinuerligt sker inom SLL kräver en utbyggnad av vården, det räcker inte med en omorganisation.

2. Kompetensutveckling av vårdpersonal
Framtidens hälso- och sjukvård i SLL kräver ordentliga satsningar på kompetensökning hos vårdpersonalen. Inte bara bättre kunskap om sjukdomar utan även om hur de ska stödja egenvård och livsstils-förändringar. Dessutom krävs att vårdpersonalen anammar ett ändrat arbetssätt, vilket innebär att en attitydförändring måste ske hos personalen. Attitydförändringar tar många år.

I Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som Socialstyrelsen tagit fram, lyfter man fram vårdens behov av kompetensutveckling för att arbeta med förändring av levnadsvanor. En ökad kompetens i samtalsteknik, hälsopedagogik och beteende-tekniker kommer att gynna hälso- och sjukvården i det förebyggande arbetet men även i övrig hälso- och sjukvård. I denna rapport konstaterades att behovet av kompetenshöjning var mycket stort inom vården. Detta tar tid och lär endast vara i sin linda om 4 år när NKS öppnar och framtidens sjukvård är här.

3. Uttunnad kompetens
Konsekvenserna av att köra ut kronikerna, det vill säga bland annat typ 1-diabetiker och svårare typ 2-diabetiker, i primärvården som utredningen föreslår, leder till att kunskapen om diabetes tunnas ut och människor får sämre behandling. För att vårdpersonal ska kunna upprätthålla sin kompetens behövs tillräckligt stora patientvolymer samt att det finns kolleger att dela sina erfarenheter med. Det finns inte på vårdcentralerna. De här patientgrupperna behöver behandling av specialistläkare och bör därför behandlas på Nya Karolinska sjukhuset, NKS, och övriga forskningssjukhus.

4. Livsstilsförändring - forskning i världsklass
Kartan över världens ledande forskningsnationer håller på att omstöpas i rask takt. Nya länder som Kina, Indien, Turkiet med flera växer fram och intar ledande positioner. Stockholm, Sverige och resten av Europa halkar efter. Men genom att öka vårt internationella samarbete med framväxande forskningsnationer inom området livsstilförändring – en stor utmaning för världen – kan Stockholm stanna kvar på toppen. Våra befolkningsregister är unika och kan förslagsvis användas vid forskning om livsstilsförändringar, ett område som starkt saknar evidens idag.

Felaktig livsstil orsakar en femtedel av den svenska befolkningens samlade sjukdomsbörda, enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Att konstruktivt bekämpa det är ett intresse för hela världen. Genom rätt satsningar kan Stockholm lägga sig i framkant forskningsmässigt inom livsstilsförändringar. Det ger oss forskning i världsklass, ett område som särskilt betonas av företrädare för Nya Karolinska sjukhuset. För att det här ska kunna bli verklighet behöver NKS och forskningssjuk-husen patienter med diabetes, en sjukdom så nära kopplad till livsstil. Försitt inte den chansen!

5. Utvärdera vården
Det är bra att SLL lyfter fram behovet av att utvärdera det man gör och se om det ger önskad effekt. Detta måste man generellt bli mycket bättre på inom sjukvården. Ett område där detta efterlyses är grupputbildningar för personer med diabetes. Ger utbildningarna verkligen de verktyg personer med diabetes behöver för att bedriva egenvård som ger hälsa? Eller är det bara ytterligare en metod för korvstoppning?

Ett verktyg som finns idag men inte används på ett tillfredställande sätt är Nationella diabetesregistret, NDR. Samtidigt som man kan följa den individuella patienten kan diabetesvården på respektive enhet utvärderas. Trots att NDR funnits i över tio år är det få vårdenheter inom landstinget som använder det för att kvalitetssäkra sin diabetesvård. Särskilt primärvården behöver få hjälp att förstå hur NDR kan användas för kvalitetssäkring av den egna verksamheten.

6. Egenvård kräver resurser
Patienter som bedriver egenvård behöver också stöd och hjälp från vården. Detta kräver att SLL avsätter tillräckligt med resurser för att bra stöd kan ges.

7. SMS + E-mejl
Ett utmärkt förslag att i mycket större utsträckning satsa på sms och e-mejl för att sköta patienter.

8. Helhetssyn
Att se hela människan och hennes behov, är något många saknar i vården i dag. Detta har man pratat om länge men tyvärr inte uppnått särskilt bra resultat. Ett effektivare utnyttjande av resurserna kräver att vården tar ett helhetsansvar för patienten. Vården måste självklart organiseras utifrån detta perspektiv.

Inge-Britt Lundin
Ordförande
Storstockholms Diabetesförening