Självtest för dyrt och onödigt vid typ 2-diabetes

I början av maj presenterades Socialstyrelsens nya preliminära riktlinjer för vård vid diabetes. Färre teststickor och billigare läkemedel för typ 2-diabetiker ska ge mer pengar till bland annat satsningar på grupputbildning, till att få folk att sluta röka och röra på sig mer.

För första gången på tio år kommer nya nationella riktlinjer för diabetes. I fortsättningen kommer riktlinjerna att uppdateras mycket oftare, enligt Tony Holm, projektledare för diabetesriktlinjerna på Socialstyrelsen.

En nationell riktlinje har som huvudsyfte att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen vill minska kostnaden för systematisk blodsockertestning hos typ 2-diabetiker som inte står på insulin. Systematisk mätning definieras som exempelvis mätning före och efter måltid en gång i veckan, enligt professor Karin Wikblad, en av dem som står bakom riktlinjerna. Mätning vid förändringar i behandling, akut svängande blodsocker eller i pedagogiskt syfte ges dock hög prioritet i riktlinjerna. Var gränsen går mellan det ena och det andra sättet att mäta är oklart.

Teststickor för egenkontroll av blodsocker för icke insulinbehandlade typ 2-diabetiker kostar i dag 126 miljoner kronor per år. Där kan man spara 58-94 miljoner kronor per år, enligt en beräkning av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Det grovt tillyxade exempel som redovisas i Socialstyrelsens riktlinjer handlar om att spara 85 miljoner kronor per år. Det skulle bli verklighet om varje person som hämtat ut teststickor under ett år, i fortsättningen endast får en förpackning med 50 stickor per år.

Karin Wikblad ser ingen fara med att exemplet kommer att tolkas bokstavligt och att de läkare på vårdcentralerna som saknar kunskap om diabetes kommer att låsa sig vid antalet 50.

– Nej, det ska vara behandlingen som styr. Jag tror inte att någon inom vården kommer att tro att patienterna inte får mäta.

Men Inge-Britt Lundin, ordförande i SSDF, är orolig.

– Jag är rädd att om Socialstyrelsen inte skriver begripligt, kommer läkare och administratörer bara att se till möjligheten att göra kortsiktiga besparingar. Jag är mer rädd om diabetikernas ögon, fötter och njurar än landstingets kassa.

För liten effekt

Systematisk blodsockermätning hos kost- och tablettbehandlade typ 2-diabetiker ger en blodsockersänkande effekt på 0,26 procentenheter i snitt, enligt SBU-rapporten. Det är för lite för att anses kostnadseffektivt. Därför bör inte hälso- och sjukvården erbjuda denna grupp att systematiskt mäta sitt blodsocker, det är ett icke-göra, skriver Socialstyrelsen.

Men Marcus Lind, läkare i Uddevalla, visar i sin färska avhandling att små sänkningar av blodsockret är viktigare än vad man hittills har trott. De minskar risken för komplikationer påtagligt. En sänkning i HbA1c med 0,2 procentenheter har stor klinisk betydelse, betonar han.

Hans avhandling går också stick i stäv med Socialstyrelsens rekommendation att typ 2-diabetiker inte bör få moderna insuliner utan äldre och billigare. Marcus Lind visar att moderna insuliner som till exempel Lantus och Humalog ger bättre blodsockerkontroll. Om alla diabetespatienter skulle behandlas bara lite bättre, skulle tiotusentals skador på ögon, njurar, hjärta, nerver och hjärna förhindras, enligt hans resultat.

MARIA SJöSTRöM OCH SUSANNA PAGELS

Ur Leva med Diabetes nummer 4 2009