Regionens hälso- och sjukvårdsbudget

Omställningen till en nära vård är i fokus i regionens budget för kommande år och samverkan mellan specialistvård och primärvård som ska öka. Detta arbetssätt är viktigt för personer som har många olika kroniska sjukdomar och tillstånd, bland annat diabetes som är en växande grupp med komplexa behov. Här saknar vi dock en strategi.

Ersättningen till husläkarmottagningarna ska höjas med tre procent för att möjliggöra primärvårdens utveckling i enlighet med den primärvårdsstrategi som regionen har arbetat fram de senaste åren. Det är bra och likaså förslagen om att se över vårdvalen i regionen för att skapa bredare vårdområden och en mer sammanhållen vårdkedja för patienten.

Det föreslås också i samma budget en utökad samverkan med kommunala verksamheter, primärvård och specialistvård för att kunna slutbehandla så många som möjligt i primärvården. Samtidigt får SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde) som bedriver hälso- och sjukvård inom primärvård, psykiatri, geriatrik, ASIH, somatisk specialistvård samt habilitering och hjälpmedel krav på effektiviseringar och besparingar både inom administration och verksamhet. Men hur går detta ihop undrar vi?

Höjda avgifter
Är tanken att denna satsning på primärvården ska betalas med effektiviseringar på en del av den nära vården samt med höjda avgifter för bland annat de som lever med diabetes eller andra kroniska sjukdomar. Vi har redan sett förslag på avgiftshöjningar inom hjälpmedelsområdet, höjda patientavgifter finns med i budgetförslaget. Besök hos läkare på specialistmottagning höjs från den 1 januari 2021 till 400 kronor (350) och avgiften för besök efter remiss från husläkarmottagning höjs till 200 kronor (150). Här känner vi en viss oro.

Föreningen tycker dock det är bra att ersättningsmodellerna ska förenklas och det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska utvecklas liksom vårdkedjor för mer sammanhållen vård. Självklart är vi också nöjda med de skrivningar som finns om vården för individer med diabetes samt andra endokrina sjukdomar och att den behöver förbättras för att säkerställa följsamhet till nationella riktlinjer.

Saknar strategi för gruppen med komplexa vårdbehov
Vi tror att för vissa grupper är kontinuiteten och en fast, namngiven, husläkare betydelsefull men långt ifrån för alla. Vi måste någon gång förstå att vårdsystemet måste vara så konstruerat att det fungerar både för de men enkla vårdbehov, komplicerade men också för komplexa vårdbehov. Den senare gruppen växer både till antal och till kostnader. För den gruppen där många har olika kroniska sjukdomar och tillstånd, saknar vi en strategi.

Det finns ytterligare förslag som vi ser som positiva och det är ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, utvecklingen av fysiska husläkarmottagningar med ett tydligt digitalt utbud och en god geografisk spridning av mottagningar i länet.

Positivt med satsning på pre-diabetes
Projektet om hälsokontrakt, där ersättningen för att förbättra hälsoläget i en viss patientgrupp villkoras mot uppnått resultat har föreningen följt ett antal år. Det ska bli mycket spännande att se vilka resultat det kan uppnå, verkligen innovativt och utmanande.  

Text: Kristina Söderlund