Olika kostråd till olika människor

Minska på kolhydraterna? Undvik fett? Ät kost med lågt GI? Kostråden är många, inte minst när det gäller diabeteskost. Men vilka rekommendationer ska man följa som diabetiker, och vad säger egentligen vården och forskningen?

Enligt Socialstyrelsens vägledning ”Kost vid diabetes” är det fyra olika dieter som gäller för diabetiker. Traditionell diabeteskost baserad på svenska näringsrekommendationer, måttlig lågkolhydratkost, medelhavskost samt den traditionella diabeteskosten med lågt glykemiskt index (GI).

– Det här är en rekommendation som är ganska löst hållen. Många vårdgivare har låg kunskap om kost och kostens betydelse, och då behövs det något som vägleder. Men rekommendationerna är inte ett absolut måste, menar Kerstin Brismar, som är professor vid Karolinska institutet och en av Sveriges främsta diabetesforskare.

Enligt Socialstyrelsens rekommendationer är det få åtgärder som är så effektiva vid diabetes som att anpassa energiintaget och att förbättra dåliga matvanor. En bra kosthållning och viktnedgång, i de fall då det behövs, stabiliserar blodsockret, ger förbättrad metabol
kontroll, minskar risken för diabeteskomplikationer, som till exempel hjärt-kärlsjukdom, och senarelägger behovet av läkemedel – vilket gör kostbehandling central i all diabetesbehandling.

Att det finns fyra olika kostalternativ som rekommenderas tycker Kerstin Brismar är bra, eftersom diabetiker precis som icke-diabetiker har olika genetiska förutsättningar.

– Olika individer har olika lätt att anpassa sig efter olika typer av kost. En del tycker att medelhavskosten passar dem jättebra, medan andra mår bra av att dra ner på kolhydrater. Patienterna känner ofta själva vad de mår bra av och gör då bäst i att följa detta, förutsatt att kosten uppfyller vissa riktlinjer, menar hon.

Enligt rekommendationerna har extrem lågkolhydratkost inte tillräcklig vetenskaplig underbyggnad för att rekommenderas till diabetiker, vilket gör att den benämns som en kost ”vars långsiktiga effekt och säkerhet är oklar vid diabetes”.

– När det gäller lågkolhydratkost är det viktigt att definiera vad man egentligen menar, säger Kerstin Brismar.

En del går så långt, menar hon, att de inte äter några kolhydrater alls, vilket betyder att de varken äter grönsaker eller frukt.

– Det är inte alls bra eftersom de innehåller så mycket nyttigt. Men att äta en mer nyanserad lågkolhydratkost ser jag inte några som helst problem med, säger Kerstin Brismar, som i så stor utsträckning som möjligt försöker låta bli att kalla lågkolhydratkost för lchf, eftersom det har blivit ett laddat begrepp.

– Folk lägger så olika betydelse i vad det är, menar hon.

Enligt Kerstin Brismar är det också viktigt att diskutera vilken typ av fett som ska ingå i en lågkolhydratdiet, då det finns många olika typer av fett.

– Vi vet från många studier att fettet som kommer från växtriket och fiskar är nyttigare än det som kommer från däggdjur som till exempel ko och gris.

Samtidigt finns det även här genetiska skillnader, vilket ytterligare ökar vikten av att individualisera kostbehandlingen.

– Hos vissa stiger triglyceriderna (blodfetterna) kraftigt när de äter mättat fett, men så är det inte för alla, alltså tål en del mättat fett bättre. Det är precis som med socker, alla får ju inte lika högt blodsocker av att äta socker, säger Kerstin Brismar, som själv brukar rekommendera sina patienter att undvika socker, juice, pasta, vitt ris, läsk och livsmedel baserat på vitt mjöl, eftersom alla dessa höjer blodsockret.

– De får även lära sig att läsa innehållsförteckningarna för att upptäcka dolda fällor, säger hon och tillägger att hon även är noga med att berätta att allt som går att mosa med en gaffel höjer blodsockret snabbare och hit räknas även till exempel bananer och mjuka päron.

– Då är det bättre att äta ett päron som är hårt, resonerar hon.

Det Kerstin Brismar rekommenderar sina patienter att äta mycket av är baljväxter, (exempelvis bönor), sallad, grönsaker, kål i alla former, bär och lagom mycket frukt – speciellt äpplen och apelsiner är bra.

– Här finns det mycket nyttiga antioxidanter att hämta och blodsockret hålls på en låg nivå.

De råd som ligger till grund för de rekommendationer som ges ska uppdateras i samband med att det kommer nya forskningsresultat. Men problemet är att det inte satsas så mycket på studier som handlar om kost eftersom det inte finns några kommersiella intressen. 

– Studierna ska ju uppfylla vissa kriterier vad gäller storlek, randomisering och längd för att vara evidensbaserade, och de ska vara väl kontrollerade – vilket är både dyrt och krävande. Koststudierna är därför få, vilket är problematiskt då potentiellt verksamma kostbehandlingar inte kommer patienterna till nytta, säger Kerstin Brismar.

Syftet med kostbehandling

Stabiliserat blodsocker
Bra matvanor ökar möjligheten till ett stabilt blodsocker och minskar risken för hypo- och hyperglykemier. Kostrådgivning syftar också till att personer med diabetes når ett gynnsamt långtidsblodsocker, bland annat för att minska risken för de skador som ofta uppkommer till följd av långvarig diabetes.

Förbättrad metabol kontroll
Övervikt, och särskilt bukfetma, är mycket vanligt vid diabetes (i synnerhet vid typ 2-diabetes). Viktnedgång är ofta en förutsättning för metabol kontroll. Då minskar mängden fett i inre organ, vilket förbättrar produktionen av insulin, men även insulineffekten. Viktnedgång förbättrar även glukosupptaget i muskelcellerna. Viktnedgång och individuellt anpassat energiintag leder också till minskad mängd cirkulerande fett. Blodfetterna förbättras
och blodtrycket sjunker.

Minskad risk för hjärt-kärlsjukdom
Övervikt och fetma, högt blodtryck, ogynnsamma blodfettsnivåer och högt blodsocker är några av anledningarna till den markant förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom hos personer med diabetes. Förändringar i kosten kan påverka samtliga faktorer i positiv riktning. Ett anpassat energiintag underlättar viktnedgång, och ett ökat inslag av gynnsamma livsmedelsgrupper kan i sig förbättra till exempel blodfetter, blodtryck och blodsockerkontroll.

Kost som kan vara bra vid diabetes
Det finns, enligt Socialstyrelsen, vetenskapligt stöd för att följande dieter har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång (gäller ej för traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI)), samt förbättrar blodfetter.

Traditionell diabeteskost
Utgår från de svenska näringsrekommendationerna och betonar vikten av frukt och grönsaker, fisk två till tre gånger i veckan, flytande margarin eller olja till matlagningen, fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris samt måttlig alkoholkonsumtion.

Måttlig lågkolhydratkost
Utgörs till största del av kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner samt fett från olivolja och smör. Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost.

Medelhavskost
Rikligt med frukt, baljväxter och grönt samt fisk och sparsamt med rött kött. Intaget av enkelomättade fetter från olivolja och nötter är stort. Alkohol konsumeras ofta dagligen – dock i små mängder. Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost.

Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI)
Innehåller rikligt med bönor, linser, pasta, klibbfritt ris, korngryn och bulgur. Brödet innehåller hela korn och lösliga fibrer. Inslaget av grönsaker och frukt med lågt glykemiskt index (äpple, apelsin och päron) är stort. I övrigt är kosten densamma som traditionell diabeteskost

Kost vars långsiktiga effekt och säkerhet är oklar vid diabetes

Extrem lågkolhydratkost
I extrem lågkolhydratkost står kolhydraterna för endast 10–20 procent av
det totala energiintaget. Kosten utgörs främst av kött, ägg, grönsaker och ost. Jämfört med övriga granskade koster innehåller extrem lågkolhydratkost betydligt mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris. Även inslaget av baljväxter, frukt, bär, fullkorn, alkohol och rotfrukter är lägre än i övriga koster.

Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av extrem lågkolhydratkost vid diabetes. Det saknas också studier för att bedöma eventuella risker över längre tid. Ett flertal studier pågår och kunskapen väntas öka de närmaste åren.

Källa till samtlig fakta: Socialstyrelsens rekommendationer ”Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården”