När njurarna påverkas

Njurarna har många viktiga funktioner för att vi ska må bra. De renar blodet, reglerar vätske- och saltbalansen, styr blodtrycket, håller pH-värdet stabilt och producerar hormoner som behövs för både blodvärde och skelett. När denna balans rubbas kan effekterna bli stora – men förändringar i njurarna märks sällan tidigt. 

– Njurarna har en enorm överkapacitet och förmåga att kompensera. Vid diabetes kan de därför påverkas under lång tid utan att det ger symtom, säger Karin Bergen, specialistläkare i njurmedicin vid Danderyds sjukhus. 

Vid diabetes är blodsockernivåerna i blodet ofta förhöjda. Med tiden påverkar detta kroppens minsta blodkärl, även inne i njurarna. Där sitter små kärlnystan – glomeruli – som fungerar som reningsfilter. När sockernivåerna är förhöjda under lång tid kan de här fina strukturerna ta skada.

 – Det är en långsam process där flera faktorer samverkar: blodsocker, blodtryck, inflammation i kärlen och ibland även livsstilsfaktorer som övervikt och rökning. Tillsammans gör de att kärlen i njurarna får svårare att fungera optimalt, förklarar Karin Bergen. 

Ett av de första tecknen på påverkan är ofta att proteinet albumin börjar läcka ut i urinen. Det märks inte för personen ifråga, men syns på urinprov och bör alltid följas upp. Förhöjt albumin är både ett tecken på att njurarna är påverkade och en markör för ökad risk för hjärt–kärlsjukdom. 

– Det är därför regelbundna kontroller med blodprov, urinprov och blodtryck är så viktiga för alla som har diabetes, säger Karin Bergen. 

De flesta med diabetes får sina första avvikande njurprover efter många år, särskilt vid typ 1-diabetes där andra småkärlsskador – som i ögonbotten – oftast kommer tidigast. 

Vid typ 2-diabetes kan en del personer ha haft höga blodsockernivåer i flera år utan att veta om det, och då kan njurpåverkan ibland synas redan vid diagnos. Om njurarnas reningsförmåga fortsätter att sjunka kan kroppen få svårare att göra sig av med restprodukter, reglera vätska eller hålla saltbalansen. Det kan visa sig som trötthet, stigande blodtryck eller svullnad – men ofta är det först när funktionen är ordentligt nedsatt som symtomen blir tydliga. 

– Genom noggrann uppföljning kan man oftast upptäcka förändringar tidigt och sätta in åtgärder som bromsar utvecklingen. Ju tidigare vi fångar en påverkan, desto mer kan vi göra för att skydda den kvarvarande funktionen. Det gör att många kan behålla en stabil njurhälsa under väldigt lång tid. 

Livsstilen spelar stor roll, även om den inte förklarar allt. Motion, stabilt blodsocker, bra blodtryck, en balanserad kost och vid behov viktnedgång och att sluta röka är grundpelarna. 

– Det handlar inte om perfektion utan om att ge njurarna så bra förutsättningar som möjligt. Alla förbättringar gör skillnad, säger Karin Bergen. 

Läkemedel är också en viktig del i behandlingen. Den första läkemedelsgruppen som visade njurskyddande effekt kom redan på 1990-talet och påverkar ett hormonsystem som reglerar blodtrycket. Genom att dämpa detta system minskar läckaget av protein i urinen och risken för att njurarnas funktion försämras. Under de senaste åren har flera nya läkemedel tillkommit. SGLT2-hämmare, som ökar utsöndringen av socker via urinen, har visat sig skydda njurarna även oberoende av blodsockernivåerna. 

Även GLP-1-analoger, som påverkar aptit och blodsockerreglering, har visat sig bromsa njurpåverkan. Ytterligare en grupp läkemedel verkar genom att dämpa hormonella processer kopplade till ärrbildning i njurarna. 

– Dessa behandlingar har verkligen förändrat hur vi kan förebygga och bromsa njurpåverkan vid diabetes. De botar inte skadorna som redan uppstått, men tillsammans minskar de risken för fortsatt försämring och kan skjuta upp behovet av dialys eller transplantation i många år för vissa patienter. 

Forskningen går snabbt framåt. Många av dagens läkemedel är främst utvecklade för typ 2-diabetes, men Karin Bergen berättar att flera nya behandlingar nu testas även vid typ 1-diabetes – ett område där behovet av njurskydd länge har varit stort. 

– Det händer väldigt mycket just nu, vilket är väldigt positivt och ger hopp om att vi ska kunna hjälpa ännu fler i framtiden.    

Kolla här bland Diabetes Stockholms kurser om det finns någon kurs om njurar och diabetes just nu. 

I slutet på januari 2026 håller Karin Bergen en digital kurs i Diabetes Stockholms regi där hon berättar mer om diabetes och njurhälsa. För kunskap är det viktigaste verktyget, menar hon.  

– Många vet inte att njurarna kan påverkas av diabetes. Men med regelbundna kontroller, bra blodsocker och blodtryck och eventuellt behandlingar finns goda möjligheter att skydda sina njurar och må bra över tid, säger hon.  

Text: Sara Palmkvist Foto: Pavel Koubek, Ur Leva med diabetes nr 1-26.