Leon får stöd i skolan

NYHET

Leon, sju år och hans resurs Fredrik är ett sammansvetsat litet team under Leons skoldag.

Huttrande möts vi på Alviksskolans skolgård och Leon Zavisics pappa lämnar över diabetesdagboken till Fredrik Öman. Knappt märkbart frågar Fredrik om läget för Leon.

Dagboken följer Leons blodsockervärden, insulindoser och vad han har ätit, dygnet runt. Fredrik avgör blixtsnabbt om det är ett halvt, helt eller inget äpple alls Leon behöver när blodsockerresultatet visas i displayen.

– Vad får jag? frågar Leon efter första kontrollen klockan halv tio.

– Ett halvt, replikerar Fredrik säkert, Leons huvudansvarige sedan skolstarten i höstas.

Men så säker har Fredrik förstås inte alltid varit.

– I början var jag mycket osäker och ringde föräldrarna efter varje blodsockerkontroll varannan timme. Jag har fått en mobiltelefon av skolan så att jag kan ringa om jag är tveksam över något. Men nu är det här rutin tack vare utbildningar, föräldrarna och "learning by doing".

Skolans biträdande rektor Mikael Kaspar har löst resursstödet så att fritidsledaren Fredrik är Leons huvudansvarig och är med både under lektionerna och på fritids. Skulle Fredrik vara borta finns ytterligare två personer som fungerar som back-up.

– Det finns tydliga direktiv från Skolverket hur det här ska fungera och alla barn har rätt till likvärdig skolgång, säger Mikael Kaspar.

Skolpersonal utbildades

Inför Leons skolstart gick Mikael och arbetslaget på diabetesutbildning.

– Det är klart att jag måste veta vad det handlar om när det är jag som ska besluta om resursstöd, säger han självklart.

De som skulle arbeta närmare Leon fick ytterligare utbildning.

Solen silar in genom solrosor barnen har gjort och som pryder klassrummets fönster. Eleverna i klass 1b ljudar så att s:en viner genom rummet och Leon böjer sig över boken, djupt fokuserad på sin uppgift, inga problem med koncentrationen här inte.

En färsk studie visar att förklaringen till betygsskillnader i årskurs 9 kan vara koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem som en följd av höga blodsockernivåer.

Av rädsla för hypoglykemier underdoserar en femtedel av föräldrarna insulinet till sina barn, visar studien Dis, Diabetes i skolan.

– Visst händer det och är det någon gång vi är lite fega med morgondosen så är det just när han ska till skolan, medger mamma Maria. Det finns alltid en risk med en stor skolgård med mycket folk och barn hittar ju på saker.

I matsalen

Det drar ihop sig till lunchrast och Leon tvättar vant händerna före blodsockertest. När han sticker sig tredje gången, till sist i tummen, kommer en tillräcklig bloddroppe och Fredrik antecknar värdet. Nu får Leon bråttom ut till sina kompisar och så går klassen i samlad trupp på led mot skolmatsalen.

– Får jag äta nu? undrar Leon när Fredrik kommer och slår sig ned.

– Japp, svarar Fredrik, som behöver ha koll över hur mycket och vad Leon får i sig.

Leon och hans kompis backar om och kommer nöjda tillbaka med var sitt lass gröna ärtor som de jagar runt på tallriken med gaffeln.

Mat före insulin

Eftersom det är det som Leon får i sig som avgör insulindosen äter han först. Fredrik peppar Leon att i alla fall äta upp potatisen och grönsakerna när Leon rynkar på näsan åt köttgrytan. Hur mycket ska jag ta? frågar Leon med fingret på insulinpumpen, redo att trycka till för rätt antal enheter insulin.

–  En och en halv, tycker Fredrik.

Leon är inte ett dugg bekymrad eller irriterad över att ha Fredrik omkring sig på dagarna. Fredrik håller sig på respektfullt avstånd och gör det inte till en grej, utan är oerhört smidig och lyhörd. Allt löses på bästa sätt. Fredrik berättar om när det var disko senast och Leon fick en ny variant av läsk. En överlycklig Leon frågade då förvånat: "Åh, får jag läsk?!" Nej, det är mineralvatten och Fun-light, hade Fredrik förklarat. "Åh, det måste du berätta för mamma!", uppmanade Leon.

Efter lunchen är det lek på skolgården. Sedan återstår fler lektioner för de små liven och ytterligare tre blodsockerkontroller för Leon innan det är dags för Fredrik att lämna över till Leons föräldrar när skoldagen är slut.

MARIA SJöSTRöM

Ur Leva med Diabetes nummer 8 2008