Läkemedlet som kan rädda liv - men du måste själv be om det

Det nya diabetesläkemedlet Jardiance minskar bevisligen risken att dö i hjärtkärl­komplikationer.  Men det är inte säkert att diabetesläkaren känner till läkemedlet. Som diabetespatient måste du själv be att få det.  

Personer med diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom löper mindre risk att dö av hjärtkärlkomplikationer om man behandlar med det nya läkemedlet Jardiance.

En studie av drygt 7000 personer med diabetes typ 2 har visat att risken att dö i samband med en hjärtkärlhändelse var 38 procent mindre vid behandling av Jardiance.

Studien visade också att risken för att läggas in på sjukhus på grund av hjärtsvikt minskade med 35 procent hos de som behandlades med Jardiance. För personer med diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom kan det vara en god idé att söka upp sin läkare för att få det nya läkemedlet.

– Ja, det tycker jag visst att man ska göra, säger Stig Nyman, ordförande i SSDF, Storstockholms Diabetesförening.

Jardiance är ännu inte upptagen på den så kallade ”Kloka Listan”, landstingets listning av läkemedel som rekommenderas för behandling av vanliga sjukdomar.

– Finns läkemedlet inte med på Kloka Listan blir det inte förstaval för läkaren att skriva ut. Det kan också innebära att läkaren inte ens känner till läkemedlet,säger Stig Nyman.

Det är alltså därför som patienter själva bör efterfråga läkemedlet. Det kan tyckas vara en orimlig ordning, att det faller på patienterna själva att kräva rätt behandling.  

– Som princip är det orimligt, men i praktiken fungerar det på det sättet. Det är därför vi säger att man ska ta upp det här med sin läkare.  

Jardiance minskar njurarnas återupptag av blodsocker från urinen. Därmed försvinner mer glukos ut ur kroppen med urinen och blodsockret sänks.

Cirka hälften av dödsfallen hos personer med diabetes typ 2 orsakas av hjärtkärlsjukdomar. Typ 2-diabetiker löper två till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom.  

Jardiance ingår i högkostnadsskyddet endast som ett tillägg till behandling med metformin. Det ingår dock inte i högkostnadsskyddet vid så kallad monoterapi, vilket innebär vård med endast ett läkemedel.  Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, menar att läkemedlet inte visat ”kostnadseffektivitet vid monoterapi”.

– Patienten bryr sig ju inte om vad som är kostnadseffektivt, säger Stig Nyman. Den rollen har samhället. Vi utgår från  att TLV har gjort ett riktigt beslut utifrån sina direktiv. Men i vissa fall kan läkaren behöva göra avsteg från kostnadseffektivitetsregeln. Det är en balansgång som läkaren ofta ställs inför.

– Det vore skönt om alla patienter var exakt likadana, fortsätter Stig Nyman. Men så är det inte. Diabetiker har ofta flera sjukdomar, som ska vägas ihop. Och den bästa och effektivaste behandlingen kan skilja sig mellan olika patienter.

Som Leva med diabetes skrivit om tidigare visar Sverige bottennotering när det gäller användningen av nya läkemedel.  En undersökning från Läkemedelsindustriföreningen jämför likvärdiga länder och visar att Sveriges landsting är näst sämst bland jämförbara länder på att introducera och använda nya läkemedel.  

– Vår sjukvårdsorganisation med 21 olika landsting och lika många läkemedelskommitéer kan vara ett skäl till att det drar ut på tiden i onödan, säger Stig Nyman.  En introduktion av ett läkemedel som Jardiance borde inte behöva ta så lång tid, menar han.

– Det är patienterna som drabbas av trögheten i det svenska systemet, säger han.  

Ur leva med diabetes nr 5-15, text Bruno Lundgren