LADA på väg att pensioneras?

År 2010 föreslog professor Olov Rolandsson att beteckningen LADA skulle avskaffas. Ungefär tio år senare stryker Världshälsoorganisationen, WHO, namnet LADA ur sin definitionslista av diabetestyper.
– WHO:s nya klassifikation, där man försöker säga någonting om vad orsaken kan vara, är mycket bättre, menar Olov Rolandsson, överläkare och professor vid Umeå universitet.

För många är LADA – Latent Autoimmune Diabetes in Adults – ett ganska så nytt begrepp. Men namnet LADA är redan på väg bort. Världshälsoorganisationens nya benämning på diabetesformen, som delar egenskaper med både typ 1- och typ 2-diabetes, har numer ingen klatschig förkortning.
– Nu heter det att det är en blandform, en ”långsamt progredierande autoimmun diabetes hos vuxna”, men de framhåller också att man kan ha inslag av till exempel insulinresistens och övervikt, vilket man vanligtvis finner hos personer med typ 2-diabetes, förklarar Olov Rolandsson.

Autoimmunitet och insulinresistens

Typ 1-diabetes beror på att det egna immunförsvaret förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln – och är med andra ord en autoimmun sjukdom som helt slår ut insulinproduktionen. Typ 2-diabetes å andra sidan beror på en dysfunktion i betacellerna, samt att insulinet som produceras där inte har den effekt som det är tänkt att det ska ha, det vill säga att insulinresistensen är för hög.
Den långsamt progredierande blandformen är alltså förenklat när det finns ett inslag av autoimmunitet i kombination med insulinresistens. 
– LADA har ju på sitt sätt satt det här problemet på kartan. Eller rättare sagt belyst att det inte är så enkelt som att det bara finns typ 1 och typ 2, utan att det kan finnas en blandning av orsaker till varför man får diabetes, säger Olov Rolandsson.
Men Olov Rolandsson har länge varit en motståndare till beteckningen LADA. Tillsammans med kollegan JP Palmer skrev han 2010 en artikel i Diabetologia, där de föreslog att LADA som begrepp skulle pensioneras. 
– När jag började inom fältet delade man in diabetes i insulinberoende diabetes och icke-insulinberoende diabetes. Men det säger ju ingenting om orsaken bakom. LADA har problematiserat klassifikationen, vilket är bra, men för patienterna har det inte haft den utväxling som vi hoppats på.
Klassifikationen LADA sade fortfarande väldigt lite om de bakomliggande orsakerna till diabetestypen, menar Olov Rolandsson. 
– Ska man behandla eller bota någon så måste man ju veta vad som är orsaken till diabetes. Därför tycker jag att WHO:s nya klassifikation, där man försöker säga någonting om vad orsaken kan vara, är mycket bättre.
WHO klassade LADA som en variant av typ 1-diabetes, men enligt den nya klassificeringen räknas blandformen varken till typ 1 eller 2 – utan är helt enkelt att betrakta som en blandning.
– Jag ser det mer som en regnbåge, där man kan ha inslag av lite olika färger. Så småningom kanske vi kommer fram till, att beroende på var på skalan vi befinner oss så passar behandling X i kombination med behandling Y. Har vi en bra behandling för autoimmunitet, ja, då kanske vi ska applicera den även för de här långsamt progredierande patienterna, möjligtvis tillsammans med en typ 2-diabetesbehandling.
2019 publicerade Olov Rolandsson en ny artikel som kritiserade beteckningen LADA, där han tillsammans med de övriga artikelförfattarna uppmanade WHO att se över sin klassifikation.
– Då visste vi inte att WHO redan höll på att se över sin klassifikation. Så det passade väldigt bra in att WHO faktiskt gjorde som vi tyckte, skrattar Olov Rolandsson.
I framtiden tror Rolandsson att det kommer bli fler undergrupper av diabetes, som är tydligare definierade. 
– Mycket av det här kommer nog att ligga i våra journalsystem i framtiden. Kanske att en AI (Artificiell Intelligens) eller liknande, lägger in i systemet att ”Nu har vi mätt faktor X, Y, Z, och svaren tyder på att patienten har den här grundläggande orsaken och borde därför ha den här behandlingen”.

Behandlingen måste individanpassas

Men vägen dit är långt från spikrak. Än så länge finns inget botemedel mot autoimmunitet, och vilken behandling som är bäst vid olika typer av diabetes är heller inte fastslaget – särskilt när det kommer till så kallade blandformer.
I dagsläget tyder i alla fall mycket på att behandlingen av diabetes måste individanpassas än mer, eftersom gränsdragningarna mellan kategorierna ter sig allt otydligare. Men Rolandsson ser ändå positivt på utvecklingen.
– Bara för att det blir komplicerat behöver det inte bli svårt. Jag tycker det blir roligare.

I KORTHET
Latent Autoimmune Diabetes in Adults – LADA – är en beteckning som använts för att benämna en form av diabetes som delar symptom med både typ 1- och typ 2-diabetes.
2019 ändrade Världshälsoorganisationen (WHO) sin lista av diabetesklassifikationer. En av ändringarna innebär att LADA försvinner som begrepp. 
– Nu heter det att det är en blandform, en ”långsamt progredierande autoimmun diabetes hos vuxna”, men de framhåller också att man kan ha inslag av till exempel insulinresistens och övervikt, vilket man vanligtvis finner hos personer med typ 2-diabetes, förklarar professor Olov Rolandsson.
 

Text: Luca Pirro, foto: Mattias Pettersson