Kostråd engagerade på diabetesdagen

En rolig och matnyttig paneldiskussion om kostråd lockade både till skratt och stort engagemang från publiken på seminariet Storstockholms Diabetesförening arrangerade på Världsdiabetesdagen.

Moderatorn Artur Ringart, känd profil från TV-sporten, delade generöst med sig av sina ovanor och laster som sätter käppar i hjulet sedan han insåg att han fått typ 2-diabetes. Gång på gång fick han förmaningar och påpekanden från den kunniga panelen, med diabetesprofessorn Kerstin Brismar och hjärnforskaren Martin Ingvar som tunga namn.

Diskussionen avslutade SSDF:s arrangemang på Norra latin, efter en paneldebatt där politiker och landstingsanställda på olika nivåer resonerat om hur diabetesvården kan bli bättre.

Kerstin Brismar påpekade att alla behöver äta mindre än vad vi gör i dag, oavsett diabetes eller ej. Hon hänvisade till en studie hon leder med två grupper, där den ena äter som vanligt och den andra betydligt mindre.

– Det har hittills visat en bra effekt att äta mindre. Insulinkänsligheten ökar, men det funkar inte på alla. En del får ångest och det kan ha genetiska orsaker, förklarade hon.

Minska matsuget

Martin Ingvar framhöll att det inte bara handlar om vad man stoppar i sig, utan även att minska matsuget. Att röra på sig och att ta bort faktorer som ökar det inflammatoriska påslaget – framför allt det onödiga sockret i alla livsmedel.

– Jag har undersökt utbudet i livsmedelsbutiker och 40 procent av allt de har bör inte ätas. Alla ingredienser i livsmedel ska listas i fallande skala efter hur stor andel de utgör. Men genom att ha i flera sorters socker, under namn som glykossirap och maltdextrin, hamnar de längre ned och vi tänker inte på att det är socker. En burk skagenröra innehöll 28 tillsatser, varav 11 sockerarter!

Medelhavskosten lyftes fram som ett bra exempel, med mycket fisk och skaldjur, grönsaker, frukt, olja, mandlar och nötter. Det mesta är bra för Hba1c, påpekade överläkare Eva Toft.

En tumregel för kokta grönsaker är att man inte ska kunna mosa dem med gaffel, då finns det kvar mer långsamma kolhydrater.

De råd som panelen till slut landade i var:

• Ät mindre. Inte mellan måltider, inget efter kl 19.
• Mer fibrer och fett, framför allt från fisk och växtriket.
• Mindre socker och kolhydrater, gå över från snabba till långsamma.
• Vin och sprit i måttlig mängd, alkohol driver matsuget. Drick vatten vid teven.
• Ut och gå eller cykla!

Thomas Magnusson i SSDF:s styrelse ansåg att det mer handlar om att motivera patienterna, att vården måste bli bättre på det. Det går att förstå råden intellektuellt, men sedan styr ändå känslorna och man trillar dit.

Medioker diabetesvård

I den inledande diskussionen om framtidens diabetesvård var de flesta rörande överens om att den i dag inte håller måttet i Stockholms läns landsting. Den är rent av medioker i förhållande till kostnaderna, ansåg Anders Lönnberg, riksdagspolitiker och ledamot i SSDF:s styrelse. Över huvud taget ligger Sverige efter när det gäller nationella riktlinjer och nya läkemedel.

Panelen var också ense om att diabetesvården är väldigt ojämlik mellan olika delar av länet. Att ge primärvården möjlighet att specialisera sig var ett förslag, att ständigt ge alla läkare de senaste rönen och råden uppdaterade var ett annat. Deltagarna resonerade också om olika sätt att tidigare fånga upp patienter i riskzonen för typ 2.

SSDF:s ordförande Stig Nyman, före detta landstingpolitiker, påminde om att det finns ett beslut om att inrätta ett diabetescenter där patienter, vård och forskning samverkar.