Känn igen symtomen på ketoacidos

Känn igen symtomen och agera i tid. Diabetesketoacidos är ett akut tillstånd som kan drabba personer med typ 1-diabetes – men med rätt kunskap går det att förebygga.
– Det handlar om att känna igen symtomen och agera i tid, säger överläkare Neda Rajamand Ekberg. 

När kroppen inte får tillräckligt med insulin uppfattar levern det som ett svälttillstånd. Den försöker hjälpa till genom att bilda ketoner – så kallade svältkroppar – syror som används som reservbränsle när cellerna inte får in socker.
– Det är egentligen en smart överlevnadsreaktion. Men om mängden ketoner blir för hög blir blodet surt, och då mår man väldigt dåligt, förklarar Neda Rajamand Ekberg, docent i endokrinologi och överläkare vid Centrum för diabetes i Stockholm. 
Vid diabetesketoacidos är både blodsockret och ketonerna förhöjda. 
– Man mår illa, kräks, får ont i magen och känner sig kraftigt påverkad. Då ska man inte vänta hemma, utan söka akut vård, säger hon. 

Tillståndet uppstår nästan alltid vid insulinbrist. Det kan hända vid infektioner, kräkningar eller om insulinpumpen av någon anledning inte fungerar som den ska.
– Många tänker att de ska minska på insulinet när de är sjuka och inte äter. Men det är tvärtom – kroppen behöver ofta mer insulin vid sjukdom eftersom man blir mer insulinresistent, förklarar hon.
Det är just när man mår dåligt som den onda cirkeln lätt uppstår. Om man minskar dosen mår man ännu sämre – och det blir svårare att bryta tillståndet på egen hand. När blodsockret ligger över 14–15 mmol/l i mer än fyra timmar eller om man börjar må dåligt, bör man mäta ketoner.
– Det går att mäta dem hemma. De flesta blodsockermätare kan visa ketonvärdet med särskilda teststickor. Om man har lätt förhöjda värden mellan 0,6 och 3 bör man dricka mycket vatten, ta extra insulin och mäta igen efter en halvtimme. Men om ketonerna blir högre, eller om man mår illa och kräks, ska man åka direkt till akuten. Säg att du har typ 1-diabetes och höga ketoner, så förstår vårdpersonalen direkt situationens allvar. 

Behandlingen på sjukhus består av vätska och insulin via dropp. 
– När blodsockret har legat högt en tid blir tarmarna långsamma och man klarar inte längre av att tillgodogöra sig vätska. Därför behövs dropp. Med insulin direkt i blodet återhämtar sig kroppen snabbt, säger hon.

I dag har över 90 procent av personer med typ 1-diabetes sensorer och många använder insulinpump. Det gör att risken att missa varningssignalerna har minskat betydligt. 
– Pumparna är ett fantastiskt hjälpmedel som ger både bättre blodsockerkontroll och livskvalitet. Men eftersom de bara innehåller snabbverkande insulin försvinner effekten snabbt om något tillfälligt stör flödet, exempelvis om pumpen går sönder, förklarar Neda Rajamand Ekberg. 
Om pumpen inte levererar insulin märks det oftast på stigande blodsocker.
– Om värdet ligger över 14 i ett par timmar ska man börja felsöka pumpen. Kontrollera slangen, infusionsstället och se till att insulinet inte läcker. Särskilt efter att man bytt plats är det bra att vara extra uppmärksam, säger hon. 

Diabetesketoacidos kan också vara det första tecknet på att man håller på att insjukna i typ 1-diabetes. Det gäller framför allt barn. 
– Ungefär var femte yngre barn som diagnostiseras med typ 1-diabetes har haft ketoacidos vid insjuknandet. De har ofta varit väldigt törstiga, kissat mycket och gått ner i vikt. När barnet börjar kräkas, får ont i magen eller blir slött är det tecken på att tillståndet har gått längre, säger hon. 
När man får vård brukar återhämtningen gå snabbt. 
– De allra flesta blir fort helt återställda och det är mycket sällsynt med komplikationer, säger hon. 

Vid Centrum för diabetes i Stockholm arbetar Neda Rajamand Ekberg både kliniskt och med utbildning. 
– Vi har många patienter med insulinpumpar och automatiserade system, och det är en fantastisk utveckling. Samtidigt behöver man påminna sig om grunderna. Det är därför vi har regelbundna föreläsningar om diabetesketoacidos och hur man känner igen signalerna – det är kunskap som kan rädda liv, säger hon.

Text: Sara Palmkvist  

Så förebygger du diabetesketoacidos:

● Mät ketoner om blodsockret ligger över 14–15 mmol/l i mer än fyra timmar. 
● Drick mycket vatten och ta extra insulin om ketonerna är lätt förhöjda. 
● Sök akut vård om ketonerna är över 3 eller om du mår mycket illa. 
● Håll extra koll vid infektion eller feber – kroppen behöver ofta mer insulin. 
● Kontrollera att insulinpumpen fungerar vid stigande blodsocker. 
● Lär dig känna igen symtomen: illamående, kräkningar, buksmärta och trötthet.