Internationella Diabetesdagen 14/11 2004

Ny undersökning visar dålig blodsockerkontroll bland typ 2 diabetiker: Bara 1 av 3 når det nationella målvärdet.

Synen på insulinbehandling mer positiv än tidigare.

Majoriteten av landets typ 2 diabetiker lever med skadliga blodsockernivåer.

Bara 1 av 3 når det nationella behandlingsmålet, ett HbA1c under 6,5. Resultatet kommer från en ny undersökning som genomförts av IMM, Institutet för Medicinsk Marknadsforskning, på uppdrag av Storstockholms, Jönköpings och Västerbottens diabetesföreningar. Undersökningen har utförts med stöd av Sanofi-Aventis.

Välinformerade, engagerade medlemmar i tre diabetesföreningar som regelbundet mäter sitt blodsocker har deltagit i undersökningen. Trots det visar resultatet sämre blodsockerkontroll än statistik från det nationella diabetesregistret. Totalt ingår 717 personer med typ 2 diabetes i undersökningen.

– Resultatet är nedslående. Vi ber våra patienter att regelbundet mäta sitt blodsocker men vi kan inte förmedla hur de ska tolka och åtgärda resultatet, säger professor Kerstin Brismar vid Diabetes Center Karolinska, Karolinska Universitetssjukhuset.

Ett högt HbA1c, som också kallas långtidsblodsocker, ökar riskerna för allvarliga diabeteskomplikationer som t ex hjärt-kärlsjukdom, njurskador som kräver dialys och svårläkta fotsår. Det nationella behandlingsmålet är bestämt till under 6,5% men internationella riktlinjer ligger ännu lägre.

3 av 4 saknas i det nationella diabetesregistret

När läkarna registrerar patientens HbA1c blir resultatet ett annat. 25% av landets diabetiker ingår i det nationella diabetesregistret som visar att 6 av 10 diabetiker som behandlas i primärvården uppnår ett HbA1c under 6,5

– Skillnaden är stor och skulle kunna förklaras av en snedrekrytering av inrapporterade uppgifter till registret med en övervikt av patienter med bra blodsockerkontroll, säger professor Kerstin Brismar.

– Undersökningen är viktig då resultatet kompletterar data från det nationella diabetesregistret säger Eva Lagging, verksamhetsansvarig vid Storstockholms diabetesförening.

Rädsla för diabeteskomplikationer

Många diabetiker är oroliga för diabeteskomplikationer. Oron är större bland kvinnor och hos äldre. Många anger också att de är osäkra på sambandet mellan HbA1c och följdsjukdomar och tror felaktigt att variationer i det dagliga blodsockret är mer oroväckande än ett högt HbA1c.

Mår bättre med insulin

Fler än hälften av patienterna i undersökningen behandlades med insulin.

- Undersökningen visar förändrade och mer positiva attityder till insulinbehandling. Många tycker att det går lättare att sköta sin sjukdom samtidigt som få skäms över att använda höga insulindoser, fortsätter Eva Lagging.

- Studien visar att många patienter med typ 2 diabetes mår mycket bättre sedan de börjat behandling med insulin. Detta är ett bra budskap till de många diabetiker som väntar alldeles för länge, avslutar Kerstin Brismar.

För mer information vänligen kontakta:

Professor Kerstin Brismar, Diabetes Center Karolinska, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna tel 08-517 728 45

Eva Lagging, verksamhetsansvarig Storstockholms diabetesförening,

mobil 070-680 55 35

Berith Gustavsson, sekreterare i Länsföreningen Diabetes i Jönköping län, tel 0380-190 49, mobil 070-456 31 79

Karin Morén Almroth, ordförande i Västerbottens Länsförening av Svenska Diabetesförbundet, tel 0941-108 52

Helén Behrendtz, projektledare IMM,

telefon 08-728 51 71, mobil 0768-08 51 71

BAKGRUNDSFAKTA

Om undersökningen

Resultaten kommer från är en postal enkätundersökning genomförd av IMM, Institutet för Medicinsk Marknadsforskning, på uppdrag av Storstockholms, Jönköpings och Västerbottens diabetesföreningar. Undersökningen har genomförts med stöd av Sanofi-Aventis.

Syftet med undersökningen är att ta fram ett bra underlag till vårdpersonal om hur personer med typ 2 diabetes ser på sin livssituation. Frågorna handlar bland annat om hur man ser på sin diabetes, kunskapen om blodocker, värdet av blodsockerkontroll och attityder till insulinbehandling.

Om diabetes

Diabetes med komplikationer är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Samhällets kostnader för diabetes med dess följdsjukdomar motsvarar 10-12% av den totala sjukvårdskostnaden. Dålig blodsockerkontroll leder till allvarliga följdsjukdomar. Ett högt HbA1c (långtidsblodsocker) ökar kraftigt riskerna för bland annat hjärt-kärlsjukdom, njurskador som kräver dialys, svårläkta fotsår mm. Studier visar att en sänkning av HbA1c-nivån med 1 procent minskar komplikationerna med 35%.

Diabetes kallas av många för vår tids epidemi. Nära 300 000 svenskar lever med sjukdomen och ungefär 100 000 har diabetes utan att veta om det. Vår livsstil innebär dessutom att ungefär 1 av 10 svenskar ligger i riskzonen för att utveckla högt blodsocker och på sikt kanske få diabetes. Antalet kända diabetiker i hela världen beräknas idag vara 135 miljoner, och kommer under en tioårsperiod att fördubblas.

HbA1c under 6,5

Det säkraste sättet att följa sjukdomsutvecklingen är att regelbundet mäta HbA1c. HbA1c mäts via ett enkelt blodprov och visar genomsnittlig blodsockernivå de senaste veckorna. Ju mer socker (glukos) man haft i blodet desto mer fastnar på de röda blodkropparna och ju högre blir värdet på HbA1c. Enligt IMMs undersökningen får 75% av diabetikerna sitt HbA1c kontrollerat minst två gånger per år. HbA1c-kontrollerna är ännu vanligare bland insulinanvändarna. I Sverige rekommenderas en mätning av HbA1c 2-4 ggr årligen. (Läkemedelsverket, Behandling av typ 2 diabetes; Rekommendation från Workshop maj 2000).