Han botade sin typ 2-diabetes med rätt mat
NYHET
Många känner igen Michael Mosley från vetenskapsdokumentärerna gjorda av brittiska BBC som visats i SVT. Leva med diabetes satt ned för en pratstund med grundaren av 5:2-dieten.
Inne på Haymarket by Scandic på Hötorget i Stockholm är inredningen inspirerad av ”det glada 20-talet”. De röda mattorna och de pråliga gulddetaljerna får en nästan att känna sig transporterad till en scen ur 2013 års filmatisering av Fitzgeralds Den store Gatsby. Vi står och väntar i foajén, på en man som visserligen är ett välkänt ansikte i TV-rutan, men filmerna han medverkat i är av vetenskapsjournalistisk karaktär snarare än romantiskt drama.
Medan vi står där blir Michael Mosley intervjuad av Expressen, som passar på att ta några bilder bland fruktstånden ute på Hötorget – en något udda idé om det hade varit någon annan forskare eller vetenskapsjournalist. Men när det gäller Mosley är det knappast förvånande. Han har de senaste åren nämligen koncentrerat sitt arbete på kostens påverkan på hälsan.
Fick typ 2-diabetes
Alldeles strax blir det vår tur att ställa frågor och ta bilder, och efter oss kommer ännu en tidning som ska göra detsamma. Det är sex år sedan Mosley blev känd som skaparen av 5:2-dieten, och intresset för hans upptäckter blir bara större och större.
Då vi slår oss ned i hotellcaféets läderfåtöljer för intervjun glömmer Mosley snabbt bort kaffekoppen framför honom, och börjar engagerat berätta om hur allting började – med en rapp tunga som skvallrar om ett fullspäckat schema och en stor intervjuvana.
– År 2012 upptäckte jag att jag var typ 2-diabetiker. Jag gick till doktorn för något helt annat, vi tog några blodprover och senare ringde läkaren mig och sa att hon hade dåliga nyheter. Mitt blodsocker var högt, och efter några fler tester ville hon skriva ut mediciner till mig. Jag svarade att det ville jag inte. Så jag började göra egna efterforskningar och fick höra om periodisk fasta, berättar Mosley.
Anledningen att Mosley inte ville börja ta mediciner var hans pappa. Pappan hade nämligen fått diabetes i ungefär samma ålder som han själv. Pappan fick mediciner, som enligt Mosley bara gjort honom tjockare och sjukare, innan han till slut dog av diabeteskomplikationer tillsammans med demens då han var 74 år gammal.
Är inte diabetiker längre
Mosley ville inte följa sin fars fotspår i den bemärkelsen, så han övertalade BBC att göra en film som skulle gå ut på att testa om han kunde bota sin diabetes. Resultatet blev filmen ”Ät, fasta och lev längre”.
– Under den processen upptäckte jag professor Mark Mattson. Han är professor i neurovetenskap vid det nationella institutet för åldrande i USA, och han visade mig möss som fått följa en diet som han kallade periodisk fasta. Med hans rådgivning började jag testa dieten på mig själv.
Mosley började fasta två dagar i veckan – därav namnet 5:2-dieten. Efter åtta veckor på dieten hade han tappat tio kilo och normaliserat sina blodsockervärden.
– Mitt blodsockervärde har stannat där sedan dess. Jag testade värdet imorse och det såg helt okej ut. Jag är inte diabetiker längre och jag har inte varit det de senaste sex åren, säger Mosley.
Böcker och film om fasta
Sedan dokumentären ”Ät, fasta och lev längre” har det blivit många fler filmer och tv-program, och ett antal böcker på ämnet kost och hälsa; Blodsockerkoll på 8 veckor, 5:2-dieten, och nu senast, Förbättra din tarmflora är några exempel. Mosley är själv läkare, men han understryker att han inte längre bedriver egen forskning. Istället hänger han sig åt en typ av metaanalys, där han drar slutsatser utifrån redan existerande forskning.
– Mina böcker är baserade på andras forskning, jag sammanför idéer från olika forskare. De är oftast väldigt glada över det, eftersom det betyder att deras forskning når en bredare publik. Dessutom pratar forskare förvånansvärt sällan med varandra, de koncentrerar sig på sitt eget fält och har ofta inte hört talas om varandra.
Ett namn som Mosley tar upp ofta under intervjun är professor Kerstin Brismar, Leva med diabetes egna ”Fråga doktorn”, som bjudit in honom som talare vid en konferens på Karolinska institutet, för att tala om resultaten av hennes studie på 5:2-dieten och typ 2-diabetiker.
– Professor Brismar har gjort en del riktigt intressant forskning där hon ger människor exakt samma mängd kalorier, men bestående av olika mikronutrienter, och resultaten skiljer sig åt väsentligt. Idén att en kalori är en kalori är bara nonsens. Det mest etablerade kostrådet, vilket är en fettsnål kost med mycket kolhydrater, har folk generellt sätt svårt att följa eftersom de inte blir mätta. Det är en av anledningarna till att jag skriver de här böckerna, för att förändra vårdens kostråd.
Kritisk till långsam viktnedgång
Det är många etablerade uppfattningar som Michael Mosley ställer sig kritisk till. Till exempel att långsam viktnedgång är den mest effektiva metoden.
– Idén att långsam viktnedgång står sig längre är struntprat, det har gjorts många studier som visat att det inte stämmer. Det finns så många myter, till exempel att ”sakta men säkert” vinner i det långa loppet, eller att man alltid måste äta frukost. Om du pratar med riktiga viktnedgångsspecialister fattar de inte varför folk fortfarande säger de här sakerna, när det aldrig funnits grundliga bevis för att det stämmer.
Mosley betonar dock att i den uppsjö av dieter som finns så är de flesta värdelösa. Men han menar att rådet ”ät mindre och träna mer” inte räcker.
– Vi människor fungerar inte på det sättet. Det är som om du vill lära dig tennis och jag som tränare säger ”slå bollen hårt och vinn massa poäng”. Alla vet det, men det är hur du uppnår det som är det väsentliga.
Michael Mosley liknar situationen med typ 2-diabetes vid hur synen på magsår såg ut på 80-talet. Den gängse bilden var att magsår främst orsakades av stress och att det inte fanns något botemedel mot sjukdomen.
– Den första vetenskapsdokumentären jag gjorde handlade om en kille från Australien som heter Dr. Barry Marshall. Han hävdade att magsår inte alls orsakades av stress, vilket alla läkare trodde, utan av en bakterie. Och att sjukdomen alltså gick att bota med en kort antibiotikakur. För att bevisa detta svalde Dr. Marshall bakterier från en patient, vilket gav honom magsår. När jag gjorde filmen var det ingen som trodde honom, men senare blev han tilldelad Nobelpriset för sin upptäckt, och allas uppfattning ändrades. Idag är inställningen till typ 2-diabetes snarlik.
Ett av problemen tror Mosley ligger i läkemedelsindustrins inflytande. Då en stor del av forskningen finansieras av industrin, menar han att det ofta blir studier som testar olika läkemedels effektivitet som gynnas – forskning om till exempel kostens effekter är ofta svårt att genomföra på grund av bristande finansiering.
– Fram till 70-talet hade läkemedelsindustrin en typ av guldålder, då de uppfann livräddande läkemedel såsom antibiotika och steroider. Problemet nu för tiden är att de producerar många läkemedel som inte är så vidare bra. Underlaget för att medicineringen av diabetes typ 2 är bra i det långa loppet är tunt. Vi behandlar inte det underliggande problemet.
Det underliggande problemet när det gäller diabetes typ 2, menar Mosley, är i de flesta fall fett i levern och bukspottskörteln.
– Om jag ville få någon att gå upp i vikt skulle jag ge dem insulin, eftersom insulin gör en hungrig. Självklart är det en livsnödvändig medicin för många, men man borde göra något innan dess. Helst när man är prediabetiker eller precis fått sin diagnos. Desto längre tiden går, desto större skada tar bukspottskörteln på grund av fettet.
Dock menar Mosley att chanserna att normalisera sitt blodsocker utan medicinering är stora för typ 2-diabetiker, även efter många år med sjukdomen. Han refererar till en studie av professor Roy Taylor, där hälften av de medverkande som haft diabetes i över åtta år, lyckades återställa sitt blodsockervärde med hjälp av en lågkaloridiet på 800 kalorier om dagen under en begränsad period. Bland de som hade haft diabetes i mindre än fem år lyckades hela 87 procent med bedriften. Det var alltså inte alla som lyckades normalisera sitt sockervärde med hjälp av dieten, men det var ändå en majoritet som gjorde det.
Typ 2-diabetes går att bota
– Diabetes-folk runt om i världen säger fortfarande att typ 2-diabetes inte går att bota, men det stämmer helt enkelt inte. Det är därför det är så viktigt att göra de här studierna och demonstrera att det inte är sant. Det går att göra något åt typ 2-diabetes, det är därför jag fortsätter tjata om detta. Om jag inte hade hört om den här forskningen för sex år sedan hade jag fortfarande haft diabetes och vägt lika mycket som jag gjorde då.
Vad är det då som händer i kroppen vid periodisk fasta? Enligt Mosley töms den blockerade levern och bukspottskörteln på fett, och om man kan upprätthålla detta så kommer även fett från andra organ och områden minska. Den andra fördelen Mosley framhåller är så kallad ”autofagi”, en process i cellerna där delar av cellerna börjar återvinnas.
– Viktnedgång är som kirurgi. Vi har vetat i 20 år att operationer såsom gastric bypass kan normalisera sockervärdet på några dagar och bota diabetes typ 2. Om du går ned i vikt och stannar där kan de flesta bli av med sin typ 2-diabetes. Periodisk fasta underlättar tillväxten av en speciell bakterie som heter akkermansia; en bakterie som visat sig minska risken för typ 2-diabetes och inflammation i tarmen.
Mosley är positiv inför framtiden, och när jag frågar om hans perspektiv förändrats något de senaste sex åren svarar han att hans syn bara stärkts i takt med att forskningsunderlaget ökat. När han började fanns det främst studier gjorda på djur, men på senare år har en mängd studier på människor börjat genomföras.
Men vad har Michael Mosley för råd till dem som kanske testat hans diet men inte lyckats, eller som tycker att periodisk fasta verkar svårt?
– Det bästa man kan göra är att hitta en faste-kompis som du kan gå in i det här med tillsammans, eller att gå med i ett nätforum eller liknande. På så sätt kan man uppmuntra varandra när det känns jobbigt. Det är också bra att påminna sig själv om varför man gör det, skriv ned dina mål och sätt upp på kylskåpet. Jag tror det är en viktig del av det. Om du gör något åt det nu kommer det förändra ditt liv. Ju tidigare desto bättre!
Text: Luca Pirro FOTO: Petrus Iggström