”Det är som att tappa två tegelstenar”

Gunnel Skårstedt fick en kontinuerlig blodsockermätare på prov, men tvingades lämna tillbaka den efter testperioden. Då skrev hon ett brev till läkaren där hon kritiserade beslutet. Nu har hon fått tillbaka mätaren permanent.

På kylskåpet hemma hos Gunnel Skårstedt står det: ”Pessimisten ser svårigheter i varje möjlighet, optimisten ser möjligheter i varje svårighet”. Och det tar inte lång tid att förstå att det är ledord hon anammat i livet. Diabetesdiagnosen fick Gunnel för 45 år sedan, i samband med att hon ville bli blodgivare på jobbet.
– Då tar de ju prov på blodet innan de kallar en. Men jag blev aldrig kallad, och jag förstod inte varför. Men så kröp det fram att jag hade diabetes, berättar Gunnel.

Idag har hon börjat tappa känseln i fötter och händer, och fått en synskada i samband med diabetesrelaterade blödningar i ögonen. Men hennes positiva inställning lyser igenom. Hon gläds över turen att ha fått ha samma läkare på Huddinge sjukhus under alla år, och betonar att hon hittills inte har gjort sig illa på grund av känseltappet.

Under intervjun piper Gunnels nya blodsockermätare för att signalera att det är dags att kontrollera värdet. Eftersom Gunnel är helt blind på ena ögat, och har en kraftig synskada på det andra, så läser hennes armbandsur upp tiden genom en liten högtalare. På så sätt kan hon anteckna värdet och klockslaget i sitt anteckningsblock.

Självständighet är viktigt. En vecka har gått sedan hon fick en kontinuerlig blodsockermätare, men förbättringen är redan uppenbar för Gunnel. Förr i tiden kunde hon själv mäta med det gamla sticksystemet, men innan hon fick den nya mätaren gick det inte längre eftersom hon inte kunde se bloddroppen. Då fick maken Kurt hjälpa till med mätningarna.
– Det gamla sticksystemet går ju an, det har ju gått an under flera år, men att få en kontinuerlig mätare är en enorm befrielse. Det är som att tappa två tegelstenar. Du känner dig säker om du stoppar den i väskan. Du får svar snabbt, det är så enkelt.

Men det var inte helt oproblematiskt att få mätaren. Först fick hon en kontinuerlig mätare på prov, men den tvingades hon lämna tillbaka eftersom de ansåg att hennes värden inte var tillräckligt höga under testperioden.
– Då skrev jag ett brev som jag skickade till läkaren och sköterskan. Där förklarade jag att, det är möjligt att det var ett lågt värde just nu, men ni har ju tagit prover i åratal bakåt som visar mina höga värden. Då fick jag tillbaka mätaren.

Ja, det dröjde inte länge innan de hörde av sig från sjukhuset och meddelade att Gunnel var välkommen att få en ny kontinuerlig mätare monterad. Efter en vecka med mätaren upplever hon att det spar tid och ger henne större frihet. Dessutom har blåmärkena på armarna från de gamla stickorna börjat försvinna.
– Det är svårt att beskriva den lättnad som det är. Förut snurrade så väldigt mycket av tiden runt provtagning och planering. Man får inte missa att ta med sig någon väsentlig del om man ska iväg på något, och det gamla provtagningspaketet hade många fler delar. Nu behöver jag inte vara orolig, det tycker jag är en stor fördel.

Gunnel tycker inte att någon borde hamna i en situation där de nekas en kontinuerlig mätare om de behöver en. Men hon säger också att det gäller att uppfylla vissa kriterier, och att värdena måste ha mätts under en längre tid för att veta om det är rätt val.
– Det här nya är superbra. För de som har en situation där sockret är svårkontrollerat och de tvingas göra många kontroller både dag, kväll och kanske till och med natt, så är det här toppen.

Text: Luca Pirro