Dags för en nationell diabetsstrategi

Vi förväntar oss att de nya riktlinjerna för diabetessjukvården bland annat innehåller en rätt för patienterna att erhålla egenvårdsutbildning, skriver Tobias Krantz och Inge-Britt Lundin.

Diabetes är en snabbt växande folksjukdom. Enligt Socialstyrelsen har mellan 400 000 och 450 000 svenskar sjukdomen. Förekomsten av diabetes har ökat kraftigt mellan perioderna 1980-1987 och 1996-2003. Bland män har ökningen varit 63 procent, bland kvinnor drygt 41 procent, enligt Socialstyrelsens bedömning.

Under lång tid har den svenska diabetessjukvården ansetts hålla hög standard. Nu kommer rapporter som ifrågasätter den bilden. Analysföretaget Health Consumer Powerhouse presenterade i oktober 2008 sitt diabetesindex, som till stor del bygger på uppgifter från det nationella diabetesregistret. Analysen visar att det råder stora skillnader mellan landstingen i fråga om diabetesvården.

Jönköping, Västerbotten, Blekinge och Kronoberg ligger i topp medan Stockholm, Skåne och Gotland parkerar i botten av tabellen. På flera punkter råder det mycket stora skillnader i behandling beroende på diabetikerns bostadsort. Inom fotvården, exempelvis, undersöks i Halland 96,8 procent inom primärvården - i Västra Götalandsregionen undersöks enbart 76,5 procent av diabetikerna årligen.

I ett europeiskt perspektiv framstår svensk diabetesvård som medioker. I Health Consumer Powerhouses första europeiska rankning av diabetessjukvård från i höstas hamnar Sverige först på elfte plats. Det ska jämföras med tidigare placeringar i olika vårdkonsumentindex som analysföretaget har genomfört där Sverige har klarat sig betydligt bättre. Bäst diabetesvård, enligt denna studie, har Danmark, Storbritannien och Frankrike.

Problemen inom den svenska diabetesvården har flera orsaker. En central orsak är bristerna inom primärvården, där över 90 procent av diabetikerna får sin vård. Svenskarna träffar läkare mindre ofta än medborgare i något annat land i Europa. Det säger sig själv att det kraftigt försvårar förebyggande åtgärder liksom uppföljning och utvärdering. En annan orsak är de långa väntetiderna inom vården vilket särskilt drabbar diabetikerna.

Regeringen har lagt förslag om att det ska bli obligatoriskt för landstingen att införa vårdval inom primärvården. Ett viktigt syfte med reformen är att öka tillgängligheten och kontinuiteten för patienterna. Vårdvalet kan dessutom bidra till att höja statusen för primärvården. Det skulle gagna inte minst diabetikerna. Men det räcker inte. Staten måste också i övrigt ta ett tydligare och fastare grepp över svensk diabetessjukvård.

Socialstyrelsens gällande riktlinjer för diabetessjukvården har tio år på nacken. Sedan flera år tillbaka har det därför bedrivits ett arbete med att omarbeta och utveckla dessa riktlinjer. Enligt Socialstyrelsen kommer en nyordning i de nya riktlinjerna att vara att de innehåller rekommendationer om prioriteringar som baseras på evidensgraderade medicinska och hälsoekonomiska fakta.

De nya riktlinjerna ska, enligt planerna, presenteras i maj. Vi förväntar oss att de bland annat innehåller en rätt för patienterna att erhålla egenvårdsutbildning. Patienter med diabetes bedriver oerhört mycket egen vård. En reform i den riktningen är därför angelägen.

Ett naturligt steg efter det att de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen har offentligtgjorts vore att ta fram en nationell diabetesstrategi. Det skulle signalera ytterligare en ambitionshöjning och en vilja att ge framtiden för diabetessjukvården hög politisk prioritet. Det behövs en konkret flerårig plan som innehåller tydliga mål, som anger hur målen ska nås och som preciserar hur målen ska följas upp och utvärderas.

Så kan Sverige få en diabetessjukvård i världsklass.