5:2 hysteri - vad hände sen?

Dieten med den kännetecknande tvådagarsfastan tog Sverige med storm under 2013. Kokböcker författades, tv-program sändes och löpsedlarna basunerade budskapet om 5:2-dieten. Två år senare är smekmånaden över – men en svensk studie visar att förälskelsen kan bestå.

Text: Josefin strang  Illustration: edicorp 

Allt började med dokumentären ”Ät, fasta och lev längre” i Vetenskapens värld i SVT den 25 mars 2013. Läkaren och vetenskapsjournalisten Michael Mosley la fram bevis för att vi skulle få längre, friskare och lättare liv genom att fasta två dagar i veckan. Han var inte överviktig, men hade höga kolesterolvärden och diabetes typ 2. 

En kalorirestriktion kan i sig leda till sänkt insulin, sänkt blodtryck och viktnedgång. I djurstudier har forskare sett att fasta stimulerar cellreparation, vilket är en viktig faktor för att minska sjukdomar och förlänga livet, men dessa effekter har inte visats hos människor. 

Den vetenskap som Michael Mosley utgick från handlade om positiva effekter genom fasta varannan dag. Men konceptet kändes för tufft, därför testade han tvådagarsfasta en gång i veckan istället. Efter nio veckor hade Mosley gått ner nio kilo, dessutom hade han förbättrat sina kolesterol- och blodsockervärden markant. 

BBC-journalisten Michael Mosleys dokumentär fick ett enormt genomslag i Storbritannien och inte minst i Sverige. Media svämmade över av artiklar och vittnesmål från människor som gått ned i vikt av 5:2. I augusti 2013 googlar svenskarna ”5:2-dieten” som allra mest. 

Snart två år senare har nyhetens behag lagt sig och frågan är: vad vet vi nu om dieten?

Sveriges motsvarighet till Michael Mosley är professor Kerstin Brismar vid Karolinska institutet. Hon testade dieten själv, gick ner i vikt, blev piggare och fick bättre värden, både insulinet och det skadliga tillväxthormonet IGF1 sjönk. 

– Med tiden blir det allt enklare att hålla dieten, jag känner mig mindre hungrig även på de dagar jag fastar. För de flesta dämpas hungern under fjärde gången som kaloriantalet minskas, berättar professor Kerstin Brismar.

Snart började Kerstin Brismar genomföra Sveriges första vetenskapliga studie av 5:2-dieten. Alla studier om fasta för människor har alltså varit baserade på fasta varannan dag – fram tills nu. 

Sammanlagt har 105 försökspersoner i Brismars studie ätit enligt 5:2-principen, personerna har delats in i typ 2-diabetiker och icke-diabetiker. 
Preliminära siffror visar mycket lovande siffror. Typ 2-diabetikerna har gått ner 5,3 procent i kroppsvikt.

– Dieten har visat sig vara jättebra för typ 2-diabetiker. De gick ner i fettmassa, HbA1c minskade, insulinproduktionen ökade, blodtrycket har gått ner.

Allt har blivit bättre. De andra grupperna fick också bra effekt, men typ 2-diabetikerna fick bäst resultat, säger hon.

Uppföljningar av Kerstin Brismars patienter (alltså inte de aktuella studiedeltagarna) visar att de har gått ner ett halvt kilo per vecka genom att följa 5:2-dieten och motionera lätt. Om extra motion läggs till blir viktnedgången ett kilo per vecka.

Men 5:2-dieten har stött på kritik: den ska trigga och normalisera ätstörningar. Den svenska vetenskapsjournalisten Henrik Ennart fastslår att vi behöver äta mindre och att 5:2-dieten kan vara ett verktyg, men att guldet och de gröna skogarna som utlovas är ”kvacksalveri”. Att råttors livslängd kan maxas genom minskat energiintag är känt sedan 1930-talet, menar han. Råttorna blir småväxta och färre får cancer, hjärtsjukdomar och demens, men får ökad infektionskänslighet, benskörhet, minskad fertilitet, frusenhet och konstant hunger. Henrik Ennart kritiserar 5:2-dieten bland annat för att den kan ge blandade resultat, att den motsvarar andra sorters bantning och att den vetenskapliga delen förenklats. 

Enligt Kerstin Brismar så är siffrorna från hennes studie tydliga. Alla testdeltagare har fått förbättrade värden. 

Men är det inte svårt för de flesta att genomföra 5:2? I Kerstin Brismars studie är det inte mycket som tyder på det. Det är oväntat få personer som hoppat av studien: hittills är det sammanlagt sex personer av 105 som inte klarat av att genomföra testperioden. Det kan kanske tolkas som att 5:2-dieten snarare är lätt att följa i jämförelse med andra dieter.

– Två studiedeltagare blev gravida, hos en deltagare upptäcktes tumörer och trots att personen ville fortsätta så kunde vi inte tillåta det. Bara tre personer har valt att avbryta studien eftersom de inte klarade av 5:2-dieten, säger Kerstin Brismar.

Deltagarna som valt att fullfölja studien vittnar om en trivsam process.

– De har ändrat sina matvanor, äter mindre och rör sig mer, vilket ändrar andra livsstilsfaktorer. De uppger att de mår bättre psykiskt, är piggare, gladare, sover bättre, självförtroendet ökar. Alla välbefinnandefaktorer har blivit bättre, säger Kerstin Brismar.

Trots dessa lovande resultat finns det en rad grupper som inte ska prova dieten. Hit hör bland annat gravida, epileptiker, flitiga motionärer, personer som inte behöver gå ner i vikt av medicinska skäl (exempelvis underviktiga), samt diabetiker som tar SU-preparat (sulfonureider) eller insulin. Fastan sänker blodsockret, att addera insulin kan leda till koma – insulinbehandlade diabetiker ska därför rådfråga sin läkare.

– Det är för tidigt att säga vilka som inte klarar av 5:2-dieten. Så småningom behöver vi undersöka eventuella skillnader mellan diabetiker och icke-diabetiker, skillnad mellan män och kvinnor, genetiska orsaker, och varför vissa upplever dieten som svår att följa, konstaterar Kerstin Brismar.

Hör du till den skara som testat 5:2-dieten? Hälsa är en färskvara, tänk på att de positiva effekterna upphör så fort du återgår till mindre hälsosamma rutiner. Du som fortfarande känner dig skeptisk till tvådagarsfasta ska hålla utkik efter kommande resultat från forskningslabben världen över, spännande studier finns att se fram emot. Idag vet vi att viktnedgång gynnar hälsan – åtminstone hos överviktiga personer eftersom få studier har gjorts på normalviktiga.

Men de är på gång, liksom vad som händer i kroppen hos den som kortfastar och tränar. Kerstin Brismars studie kommer vara färdigställd i mars nästa år.

Den svenska 5:2-studien

Samtliga studiedeltagare är överviktiga, grupperna har delats in i personer med och utan diabetes typ 2. Preliminära resultat efter sex månaders på 5:2-dieten visar att både grupperna gått ner ordentligt i vikt, typ 2-diabetikerna har gått ner 5,3 procent i kroppsvikt. Midjemått, fettprocent i helkropp och fettprocent i buken förbättrades i båda grupperna. Intressant är att typ 2-diabetikerna fick en ordentlig förbättring av blodtryck, insulinkänslighet och blodfetter.

Det här är 5:2

Dieten går ut på att du äter som vanligt fem dagar per vecka och äter mycket kalorisnålt två dagar per vecka. Dessa dagar ska inte hänga samman, ett vanligt val av fastedagar är måndagar och torsdagar. Männen ska sikta på 600 kalorier under fastedagarna och 500 kalorier för kvinnorna. Ett normalt kaloriintag är cirka 2200 kalorier för män och 2000 kalorier för kvinnor.

Ur Leva med diabetes nr 3-15