”Jag mår bra, oförskämt bra faktiskt”
Tackar medicin och motion för sin hälsa
Skådespelaren Tomas Bolme fick diagnosen typ 2-diabetes för 30 år sedan. Idag ligger hans värden bra. Det tackar han stavgång, mediciner och en hälsosammare livsstil för.
Innan jag träffar Tomas Bolme frågar jag olika personer i min omgivning vad de tänker på när jag nämner hans namn. Svaren är många och olika, men sammanfattar väldigt väl denna mångfasetterade person. ”Åh, han var så snygg som tonåring när han slog igenom i filmen Pojken i trädet”, svarar en. ”Han var 60-talets stora teaterpionjär som startade egen teater”, säger en annan. ”Jag lyssnar bara på ljudböcker där han är uppläsaren”, förklarar en tredje. Tomas Bolme själv skrattar när jag berättar detta för honom den här sommardagen, där vi sitter i den blå soffan hemma hos honom och hustrun Lisa i Midsommarkransen utanför Stockholm. Här i trerummaren, några våningar ovanför den syrenblommande innergården, har de bott i snart ett halvt sekel. Tomas bjuder på kaffe, svart – mjölk eller socker har han inte, förklarar han.
Jag har inga krämpor
Bra blodsocker
För tio år sedan såg Tomas en annons i tidningen där man sökte testpersoner för Trulicity, ett nytt läkemedel vid typ 2-diabetes. Efter att ha rådfrågat sin läkare anmälde han sig, och sedan dess tar han medicinen i injektionsform varje vecka.
– Numera ligger mitt blodsocker stabilt och värdena är bra. Jag tänker att det är en kombination av medicin och att jag försöker leva relativt hälsosamt, säger Tomas.
Han betonar relativt hälsosamt. För visst händer det att han tar en öl, om än inte så ofta. Hellre ett glas rödvin då och då, eftersom han hört att det är nyttigare. Och han äter wienerbröd, fast inte som förr när det blev var och varannan dag. Numera bara om han blir bjuden. Och så är han noga med sockret. I affären läser han innehållsförteckningarna och köper därefter.
– Ta sillen till exempel. Det finns sill med 28 procent socker och sill med 12 procent socker, där väljer jag den sistnämnda numera. Och bröd, det väljer jag bort. Eller nåja, jag äter ofta två rostade smörgåsar med ost till frukost och ett ägg på det, men sedan försöker jag att inte småäta. Jag äter faktiskt ingen lunch, utan en rejäl middag istället, ofta husmanskost. Jag blir inte hungrig och inte heller trött, jag är tvärtom ofta pigg, säger Tomas.
Har läst in 300 böcker
Startade teatergrupp
Efter att ha gått ut Teaterhögskolan 1969 startade Tomas teatergruppen Fria Proteatern och levde ett tag i ett kollektiv på Lidingö. Han har under åren även medverkat i, vad han själv gissar, ett hundratal filmer, teaterpjäser, musikaler och revyer. Lägg därtill alla radioprogram och ljudböcker.
– Det har ju varit mitt yrke och sedan gillar jag att ha saker att göra, även om jag har dragit ner på tempot rejält de senaste åren. Fast jag är fortfarande engagerad i olika sammanhang, bland annat är jag ordensgeneral för Teaterorden, TSO, här i Stockholm. Vi hade vårfest igår. Att komma ut och träffa folk och vara social är något som jag tror är nyttigt för oss människor, det håller oss pigga, säger han.
Fast just nu längtar han mest ut till landet. Där kommer syskonbarnen och deras barn ofta förbi, ja och fler därtill. Det blir lätt så när man har en egen sandstrand, skrattar Tomas. Och så ser han fram emot att komma ut på golfbanan, han är nämligen hedersmedlem i Ljusterö golfklubb, berättar han. Och så ska gåstavarna fram.
– Det här med rörelse, det får man lätt in i vardagen om man bara aktiverar sig. Och det behöver inte vara 10 000 steg dagligen, för det blir lätt en stress. Fokusera istället på att göra något aktivt varje dag som gör dig glad, för då kommer du må bra både mentalt och fysiskt, säger Tomas och harklar sig.
Han förklarar med ett leende att han inte sjungit upp idag, som han annars gör inför varje ljudboksinläsning.