Ska jag utreda blodsockret med vården?
Jag är en man på 51 år. Jag har börjat mäta mitt blodsocker, och undrar om jag kanske ska be att få göra mer omfattande tester inom vården?
På mornarna har jag ofta ett blodsocker som ligger mellan 4,7 och 5,5, men det är inte ovanligt att det ligger kring 6. Några gånger har jag mätt på kvällen och då kan det ligga mellan 9–10.
Vad jag främst undrar är hur jag egentligen ska mäta och när, för att få så rättvist resultat som möjligt? Och vilka resultat som då indikerar att man kanske borde utreda med vården om jag har typ 2 eller förstadium?
Jag är en person som tränar mycket. Lite styrketräning på gym, men framför allt aerob uthållighetsträning som cykling, längdskidor, löpning, simning. Jag genomför ofta längre motionslopp. Trots det har jag fem, sex kanske sju kilos övervikt. Det är säkert beroende på att jag gillar att äta mycket mat, både fet mat och mycket kolhydrater som pasta och potatis.
En typisk helgdag innebär att jag gör ett långt konditionspass. Sen är jag nöjd med mig själv, och utan att tänka på saken lassar jag in mängder med till exempel gräddpasta och blir proppmätt. Och sen en kort stund senare blir jag hungrig ändå och så fortsätter jag vanligen att småäta i tv-soffan.
Jag äter sällan godis. Dricker alkohol, gör jag, en till två gånger i veckan. Med det sagt, så är det väl så att jag vet varför jag har en del extrakilon fast jag tränar mer än många andra. Vad jag tycker är lustigt är varför jag ofta känner mig så hungrig. Jag ser att mina träningskollegor inte har samma problem, och slipper extrakilon.
Att skaffa blodsockermätaren skulle vara ett sätt att få motivation att förbättra matvanor, men jag märker att jag har för lite kunskap om hur man bör mäta för att få reda på något vettigt.
Tack för svar, Patrik W.
Har du diabetes i släkten så är det bra att du kollar ditt blodsocker.
Om du har högt blodtryck och stort midjemått (mer än 101 cm) så är även det en riskfaktor för framtida typ 2-diabetes. Det är också bra att känna till sina sockernivåer om du har flera i familjen som drabbats av hjärtinfarkt, speciellt om de varit relativt unga. Då är prediabetes en riskfaktor förutom höga kolesterolvärden, för att du också ska drabbas.
Prediabetes definieras som ett fasteblodsocker på 6–6.9 mmol/l vid flera tillfällen – och HbA1c, som vi kallar "långtidssocker" på 39–45 mmol/mol. En annan metod att kolla om man har prediabetes eller typ 2-diabetes är sockerbelastning. Om blodsocker efter två timmar är över 7,8 så har man prediabets och om det är mer än 11 så har man typ 2-diabetes. Detta kan du be din vårdcentral att kolla. Har man högre fasteblodsocker eller HbA1c så har man diabetes.
Ett högt HbA1c talar för högt blodsocker på dagen efter måltid. Fyra av tio med upprepade fasteblodsocker mellan 6 och 6,9 mmol/l har stor risk att få typ 2-diabetes i framtiden. Högt fasteblodsocker kan dock bero på att man ätit sent på kvällen, speciellt om man äter eller dricker något med snabba kolhydrater.
På dagen kan en måltid med mycket kolhydrater (till exempel smörgås, kaffebröd, sushi, chips, godis, pasta, pizza, söt dryck) ge ett "akut" blodsocker på till exempel 9–10 men har man normal sockertolerans så blir det efter 2 timmar normalt, det vill säga detsamma som det var före du åt.
Faste-värdet efter 10 timmars fasta är normalt mellan 4,5–5,5 (hos äldre ibland lite högre 5,9). Stress, en infektion eller direkt efter träning kan blodsockret stiga och ligga lite högre, men 30–60 minuter efter träning blir det lägre.
Det är jättebra att du tränar. Om du inte gjorde det skulle du gå upp i vikt. För att träning ska leda till viktnedgång bör den utföras mycket intensivt en timme om dagen, sex dagar i veckan.
Om du inte åt på kvällen så skulle säkert ditt blodsocker vara bra. Sena matvanor ökar också hungern. Mitt förslag är att du äter bra frukost, huvudmål mitt på dagen och ett mindre mål till middag och ingenting efter klockan 19. Du ska fasta 12–13 timmar varje kväll och natt.
Fett och snabba kolhydrater ökar hungern och protein dämpar hungern. Sug efter mat, speciellt kolhydrater och fett kan också vara ärftligt.
Mer tips finner du i mina böcker ”Kost: Hälsans hörnpelare” och ”Koll på diabetes typ 2”. Hoppas detta är svar på dina funderingar.
Vänlig hälsning, Kerstin