Balansera insulindos med mat och rörelse

För snart 25 år sedan blev Karin Lindau diagnostiserad med typ 1-diabetes. Men det var tillfälligheter som ledde till att hon specialiserade sig på sjukdomen i sin yrkesroll som dietist. 

I dag arbetar hon i team med såväl andra dietister som läkare och sjuksköterskor på Karolinska sjukhuset i Solna. De flesta av hennes patienter är barn och ungdomar med typ 1-diabetes. 

− Det har hänt mycket inom diabetesvården sedan jag fick diabetes i början på 2000-talet, inte minst inom tekniken. Jag tycker att kombinationen tekniska hjälpmedel och kostråd är intressant. Det är väldigt roligt att kunna hjälpa patienter eftersom det finns stort handlingsutrymme för förändringar och förbättringar, trots att det kan vara en både svår och utmanande sjukdom, säger Karin Lindau. 

En liten förändring kan göra stor skillnad.

− Kunskap är makt när det kommer till diabetes. Att förstå hur blodsockret och maten samverkar kan man komma långt med. Ändringarna i mathållning behöver inte alltid vara så stora.  

Till stor del avgörs insulindosen av kolhydratinnehållet i maten och därför får man lära sig kolhydraträkning vid insjuknandet i typ 1-diabetes. Det är vanligt att personer som nyss fått sin diagnos har föreställningar om vad man får och inte får äta.

− Vissa tror att man inte får äta sötsaker och att man måste undvika eller äta så lite kolhydrater som möjligt. Och ta så lite insulin som möjligt. Men för typ 1 handlar det om att äta det man behöver och att göra det kroppen annars skulle gjort automatiskt, det vill säga tillsätta rätt mängd insulin. Man behöver inte nödvändigtvis dra ned på kolhydrater, tydliggör Karin Lindau. 

Däremot finns det en del mat, såsom vitt bröd och godis, som är svårt att koppla ihop med rätt mängd insulin. Ett klassiskt exempel är hur blodsockret kommer reagera av kolhydratrik och fet mat som pizza.

− Det kan vara knepigt att anpassa insulindoser vid sådana måltider även för mig, säger hon. 

När det kommer till godis kan det hjälpa att kombinera med långsammare livsmedel som till exempel nötter. 

Avgörande för kostbehandlingen är också vilka hjälpmedel man har, bland annat vilken typ av insulinpump som används. Karin Lindau tar de nya "smarta" pumparna som exempel. Många upplever att kolhydraträkningen inte behöver vara riktigt lika noggrann när man har dem. 

Insulindosen påverkas också av fysisk aktivitet. Här gäller det att prova sig fram eftersom olika typer av träning kan påverka på skilda sätt. Träningsformer med mycket konditionsinslag, som simning eller löpning, kan sänka blodsockret mycket – medan styrketräning knappt påverkar blodsockret alls på kort sikt. 

Med andra ord gäller det att balansera insulindosen med rörelse och kolhydratintag. Det och mycket mer kommer Karin Lindau fördjupa sig i på det webinarium hon håller för Diabetes Stockholm senare i höst. Kursen passar även för dem som haft sjukdomen länge, men som känner att de vill ha repetition och uppdaterad information. 

− Jag pratar mycket om hur kolhydrater och insulinet som man tar fungerar i kroppen. Det brukar vara trevliga kurser och jag brukar få bra frågor, säger hon. 

Text: Anna Carlehed 

Läs mer och anmäl dig till kursen Typ 1-diabetes och kolhydrater, fördjupningskurs här.